Kritik mot regeringens "medicinsatsning"

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Som ideell organisation har vi inget politiskt mandat men det är ju väldigt bra om vårt underlag, som är de senaste forskningsrönen, vore grund för politiska beslut. Men där är vi inte idag, säger Kristina Sparreljung.

"Bara inflationsjusterat"

Samtidigt är Sparreljung också mycket kritisk till hur regeringen får anslagen att se bättre ut än vad de är. Den 1 november skrev Helene Hellmark Knutsson tillsammans med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) att regeringen successivt tänker höja anslagen till forskning med 2,8 miljarder kronor under de närmaste åren vilket skulle innebära att runt 400 miljoner kronor årligen ska gå till medicinsk forskning. Men det är inte ett löfte som Kristina Sparreljung ger mycket för.

– Man har bara inflationsjusterat. Man har adderat ett antal kronor, men om man tittar på det närmare är det inte en ökning av anslaget, snarare en sänkning. Det är inte i reella tal en ökning, säger hon.

Skolornas ansvar

Enligt Hjärt-lungfonden lider 1,9 miljoner människor av någon form av hjärt- eller kärlsjukdom i Sverige. Det är en siffra som ökar, trots att antalet hjärtinfarkter minskar. Runt 28 000 hjärtinfarkter brukar inträffa årligen. För att hjälpa de som får ett hjärtstopp arbetar Svenska rådet för hjärt-lungräddning hårt för att utbilda alla i Sverige till att kunna genomföra hjärt-lungräddning (HLR).

– Ungefär tre miljoner svenskar kan idag HLR, och intresset både för det och för hjärtstartare är väldigt stort. Vi vill att alla ska gå en kort kurs en gång per år och att skolorna lär ut detta i samband med idrottsundervisningen så de får med sig kunskapen som en naturlig del i sin undervisning. Där vilar ett stort ansvar på politikerna att ta med detta i läroplanen, säger Andreas Claesson, kommunikationsansvarig för Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Behövs fler hjärtstartare

Registret hjartstartarregistret.se är ett initiativ av Svenska rådet för hjärt- lungräddning och har som mål att registrera alla hjärtstartare som finns i Sverige. I nuläget har man 14 000 hjärtstartare i sitt system, och tanken är att man snabbt ska kunna få info om var närmaste livräddare finns om man ser någon som får ett hjärtstopp. 

– Bekymret är att ambulanssjukvården tar 12-14 minuter på sig att komma fram, och vi kommer sannolikt inte kunna ha så många fler ambulanser, så det är människor i närheten som måste göra något. Vårt mål är att få alla hjärtstartare som säljs att bli reggade i vårt register, men idag finns inget krav. Det stora problemet är att vi idag bara har kanske en tredjedel av alla hjärtstartare i vårt register, resten är osynliga för den stora massan, säger Andreas Claesson.

Hur många hjärtstartare skulle det behövas i Sverige?

– Det är en bra fråga. Det vet ingen egentligen, men man kan säga så här: de hjärtstartare som finns behöver synliggöras bättre.

Dagens ETC har sökt Helene Hellmark Knutsson för en kommentar.