– Göran har en imponerande meritlista, ett brett internationellt kontaktnät och erfarenhet av finansiell verksamhet. Han har dessutom ett stort samhällsengagemang som passar väl i Swedbanks kultur. Att han dessutom har erfarenhet från Sparbanksrörelsen är ett extra plus, skriver Lennart Haglund, valberedningens ordförande.

Beskedet har välkomnats av många som ser Göran Persson som handlingskraftig och med stor potential att kunna ”peka med hela handen.” Att han inte har en bakgrund i banken kan göra att han har lättare att ta obekväma beslut. 

”Vilket håll det ska pekas”

Men Joakim Bornold, ekonom på kapitalförvaltaren Söderberg och partners som länge följt finansmarknaden, menar att det också kan vara ett problem att Göran Persson inte är en bankman. 

– Swedbank har hamnat i en väldigt tuff situation, i det läget så tycker jag att man ska ta in en person som har lång erfarenhet från bankbranschen. En som inte bara kan peka med hela handen, som Göran säkert kan, utan också vet åt vilket håll det ska pekas, säger Joakim Bornold. 

Han ser valet av en socialdemokrat och folkrörelseperson som problematiskt främst för att det kan ha fått överskugga vilka meriter han faktiskt har av just banker. Att exemplevis Folksam, en av storägarna till Swedbank, har starka kopplingar till socialdemokraterna gör att detta kanske går före att välja den mest lämpade, menar Joakim Bornold.

– Personligen så gillar jag de här bolagen som har sin grund i folkrörelser. Men det spär på kritiken, att man än en gång väljer en ordförande som kommer ur de leden. Man kanske bör ifrågasätta lite om storägarna till Swedbank har kompetensen att leda en stor affärsdrivande bank. Det är inte vad det en gång var, säger han. 

”Problem att alla känner alla”

Nyligen har de många personkopplingar som finns mellan politik, myndigheter och finansbranschen uppmärksammats, vilket också Dagens ETC berättat. Höga chefer på Finansinspektionen har tidigare jobbat ihop med topparna på pensionsbolagen, som i sin tur äger bankerna. Många har också jobbat under både moderata och socialdemokratiska finansmarknadsministrar. 

Det här kan leda till problem, menar Inga-Britt Ahlenius, före detta chef för Riksrevisionen.

– Det är ett problem om alla känner alla. För det skapar så lätt en osund samförståndskultur, som kan bli farlig. På Finansinspektionen hade man ju nyligen också en situation där man granskade flera banker, och där utredarna ville gå hårdare fram än vad ledningen sedan valde att göra, sa hon till SvD när personkopplingarna uppmärksammades nyligen. 

Liten bransch

En gammal minister är just nu också ordförande för Finansinspektionen, Sven-Erik Österberg som jobbat under bland andra Göran Persson och haft posten som finansmarknadsminister. 

Joakim Bornold på Söderberg och partners tror inte att personkopplingarna i sig är ett problem. Han nämner exemplet att generaldirektören på Finansinspektionen Erik Thedéen knappast tagit jobbet för pengarnas skull, eftersom det går att få betydligt högre lön på andra håll. Däremot kan blotta misstanken om jäv och vänskapskorruption vara allvarlig, menar Bornold. 

– Bara att det finns en misstanke är förstås inte bra. Men du kommer inte ifrån det. Branschen är så liten. Men då gäller det att man har förmågan att skilja på rollerna på ett tydligt sätt. Och hittills tycker jag att man gör det.