Tanken är att dessa tvångsmedel ska kunna användas preventivt, utan konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

– Det vill säga ytterligare verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet som till exempel skjutningar och sprängningar, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) under tisdagens presskonferens.

Oppositionen har varit på regeringen att öppna upp för mer och bredare hemlig avlyssning – och just frågan om att kunna avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Ändå kritiserar Moderaterna regeringen när utredningen presenteras. Partiets rättspolitiska talesperson Johan Forssell säger till SVT att det är dåligt att regeringen ens låter utredarna se över om dessa åtgärder ska införas eller inte.

– Om möjligheten ska finnas menar jag är ett politiskt beslut. Det är något som riksdag och regering måste avgöra. Men hur det ska gå till, det kan man utreda. Man visar inte den handlingskraft som krävs för att stoppa gängen. Och man måste nog våga peka med hela handen, säger han.

Advokatsamfundet kritiska

Men hemliga tvångsmedel strider mot de grundläggande fri- och rättigheter som medborgare i Sverige har, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Därför är en viktig fråga att ställa sig om de brottsbekämpande effekterna av hemliga tvångsmedel är proportionerliga till den effekt det har på enskildas integritet och rättssäkerhet, men även samhället i stort.

– Risken är att man avlyssnar för brett, att man avlyssnar dem som inte är kriminella, säger hon.

I april 2020 infördes en lag om hemlig dataavläsning. Den innebär att polis och åklagare kan avlyssna eller bugga folk i realtid på ett hemligt sätt utan att de avlyssnade personerna själva vet det. Huvudregeln i den lagen är att personerna ska vara misstänkta för brott. Men det finns möjlighet i den nuvarande lagen att avlyssna även utanför en förundersökning, om det finns en påtaglig risk att personer kan utöva brottslig verksamhet.

– Den lagen infördes förra året och ska gälla i fem år, men den är inte till fullo utvärderad ännu. Vi vet inte hur effektiv den varit, hur den har träffat och vilka man avlyssnar. Att då införa ytterligare hemliga tvångsmedel utan att först utrett hur lagen fungerar tycker jag är mindre bra, säger Mia Edwall Insulander.

Lagändringarna som nu ska utredas påverkar enskilda personer men också samhället i stort, enligt Mia Edwall Insulander.

– Den här förskjutningen mot ett övervakningssamhälle påverkar även på en samhällsnivå. För om lagen påverkar fler personer än enbart kriminella – det kan vara familj och vänner till personer som tros vara kriminella – så kanske de inte vågar utnyttja och utöva sina rättigheter, som att demonstrera och använda sin yttrandefrihet, för att man vet att risken finns att man är övervakad, säger hon och fortsätter:

– Såsom diskussionen och debatten går idag så handlar det nästan uteslutande om att det ska finnas fler verktyg för att bekämpa grov brottslighet, oavsett påverkan på integritet och rättssäkerhet. Det är klart att både polis och politiker tycker det är bra med quick fixes, men vi måste också ställa oss frågan hur detta påverkas oss enskilda och hur det påverkar samhället.   

Hur ser du på utvecklingen i stort, att det diskuteras och öppnas för fler sätt för att polisen ska kunna övervaka mer?

–  Det är helt klart så att effektiv brottsbekämpning är oerhört viktigt. Men det blir väldigt lätt fokus på enskilda förslag, där man tror att det här är enda medlet som vi kan lösa den grova kriminaliteten med. Då blir det lite förenklat och man glömmer bort att diskutera vad som ligger i den andra vågskålen. Det är inte så populärt just nu att prata om integritets- och rättssäkerhetsfrågor.