– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och hot om sabotage, sade Ulf Kristersson i sitt tal på söndagen och under måndagen har statsministern utvecklat sig i flera medier och vidhåller att vi befinner oss i en gråzon mellan krig och fred, där hybridattacker står i centrum. 

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är kritisk till Ulf Kristerssons retorik .

– Han skapar en osäkerhet där den allra yttersta konsekvensen är att man skapar en defaitism hos befolkningen, säger hon och jämför med den finska regeringen och president Alexander Stubb. 

– Han är inte omedveten om hotet, men manar till lugn och att hålla fast vid våra värderingar. Det är ett helt annat sätt att tackla situationen. Kristersson gör Sverige till en part i förhållande till Ryssland, där Sverige går in och accepterar att vara hotat, säger hon.  

Inget krig enligt forskningen

Att vi faktiskt skulle befinna oss i motsatsen till fred är inget som forskningen håller med om. 

– Att det skulle vara krig i Sverige, eller ens en pågående väpnad konflikt, det är det ju inte.

Det säger Therese Pettersson, forskningssamordnare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Den vedertagna definitionen inom forskningsvärlden för konflikt är två stycken organiserade gäng, organisationer eller rebellgrupper mot staten, som slåss om en politisk fråga, där det dör minst 25 personer i strider under ett kalenderår. Och för att det ska vara ett krig är det minst tusen stycken som ska dö under ett år.

– Då har vi ungefär tio stycken i världen. Så att det skulle vara krig i Sverige, det är inte enligt någon definition som jag känner till.  

Johan Hirschfeldt, tidigare justitiekansler och hovrättspresident som för ett år sen ansvarade för en utredning om grundlagens särskilda bestämmelser om krig, säger att begreppen inte har några tydliga definitioner, men att vi inte befinner oss i krig eller krigsfara.  

– Vi befinner oss i normaltillståndet, eftersom det inte har fattats några beslut som sätter igång systemet. Det finns ju en igångsättningsordning i lagen om totalförsvar och höjd beredskap, säger han.

Inte klassiskt skjutande

För en definition av krig hänvisar han till till förarbetena till 1974 års regeringsform som Hans Blix skrev. Hans Blix själv, tidigare utrikesminister och generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA, är 96 år idag men alltjämt alert, minns inte helt sin egen 50 år gamla promemoria. 

– Jag minns inte vad jag skrev på 70-talet. Men den får jag väl läsa om då, om jag kan hitta den i mina arkiv, säger han till Dagens ETC.  

Enligt regeringsformen ska en rad åtgärder sättas in utifall Sverige befinner sig i krig eller ”krigsfara”, exempelvis ska en krigsdelegation träda in och ersätta den ordinarie riksdagen. Något som Hans Blix inte menar är i nära antågande. Däremot vill han vidga resonemanget till att gälla hot om våld och hänvisar då till FN-stadgan. 

– Orden krig och aggression finns inte med där, man talar om användning av våld och syftar i huvudsak på fysiskt våld, ”kinetiskt krig”.

Utvecklingen på senare år pekar dock på en begynnande övergång från det kinetiska kriget, skjutvapenkriget, till hybridkrig, menar Blix och nämner cyberangrepp, de misstänkta kabelbrotten i Östersjön och att hyra gangstrar i Sverige för attentat som olika exempel.

Därför menar han att Ulf Kristersson delvis har rätt i sitt uttalande om att vi befinner oss i en gråzon mellan krig och fred. 

– Ja, det stämmer delvis med tesen om att en rad faktorer har lett bort från det klassiska skjutandet, som jag framförde i min bok ”A farewell to wars”, säger Blix och tillägger: 

– Med risken för eskalering till användning av kärnvapen har traditionell krigföring blivit för stor. Man börjar övergå  till att kämpa med cyber- och på ekonomiska och finansiella slagfält . Dessa konkurrens- och stridsmetoder beskrivs inte väl som "krig’, utan som "intervention" eller "hybridkrig". Det kan vara svårt att avgöra vilka som förbjuds av FN-stagans regel mot hot eller användning av våld.  

Sitta stilla i båten

Therese Pettersson ser problem med det vidgade krigsbegreppet. 

– Hybridkrigföring är högst relevant, men man pratar om informationskrig också och när det handlar om konflikter och våld så är det viktigt att hålla på definitionen som man haft under lång tid just för att kunna säga något om utvecklingen över tid, att data fångar upp samma saker, oavsett var i världen eller när i tiden det händer. 

Hon menar att det finns en politisk agenda bakom budskapet, och att det inte finns några tvivel om vilket tillstånd vi befinner oss i. 

– Från mitt perspektiv, och från freds- och konfliktforskningens bild så skulle jag säga att det råder fred i Sverige, absolut. 

Marie Demker menar att det finns faror med Kristerssons uttalande. 

– Man måste ha en varsamhet med orden. Jag minns kalla kriget och hur diskussionen gick då. Det är inte första gången vi är utsatta för hot och aggressioner. Det gäller att vara lugn, sitta still i båten och kanalisera till medborgarna att vi vet vad vi gör och vi står tillsammans i detta. Jag tror inte det är bra att sprida oro och osäkerhet genom att tala om att vi inte lever i fred.