– Jag befarar att det här kommer leda till sämre vård för barn och unga, och särskilt för dem som har stora besvär och störst behov av vård. När vi släpper in privata aktörer riskerar vi att få mindre samverkan och en sämre kvalitet på vården, säger hon.
Just nu är kötiderna i Dalarna kortare än i många andra regioner, när det gäller att få ett första besök. Men när det gäller väntan på behandling ligger Dalarna sämre till, enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR. I region Kronoberg, som införde ett fritt vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin sommaren 2020, får fler vänta på ett första besök, medan tiden till behandling är kortare. Enligt Elin Norén har kötiderna i Kronoberg inte kortats sedan de införde sitt vårdval. Och hon tror inte heller att de kommer att göra det i Dalarna.
– Inget tyder på det. Det här är en reform som gynnar privata välfärdsföretag men inte patienterna, säger hon.
Elin Norén ser en risk att de privata vårdföretagen kan utnyttja ersättningsmodellen.
– För en patient som behandlas för depression till exempel finns en fastställd ersättning, beräknad på att det kommer krävas tio besök. Men ersättningen blir den samma om man bara gör fem besök, eller om det behövs 20. Så snabba behandlingar kommer att löna sig.
Maja Gilberg Westholm, oppositionsråd för Vänsterpartiet, tror också att vården kommer att bli splittrad.
– Det här handlar om en av våra mest sköra patientgrupper. I Dalarna har vi knappt någon privatiserad vård, och att då börja med just barn- och ungdomspsykiatrin tycker jag är väldigt olämpligt. Det är en typ av vård som är särskilt viktig att regionen håller samman, säger hon.
Pengar eller behov
Även många i personalen är kritiska till privatiseringen. Inför beslutet i fullmäktige i början av oktober skrev 22 Bup-anställda under en debattartikel i Dalarnas tidning där de uppmanade politikerna att rösta nej. Enligt Mattias Lindwall, behandlingsassistent på Bup i Falun, och en av dem som skrev under artikeln är det flera i personalen som är kritiska.
Han säger att för honom personligen handlar kritiken om att han är orolig för det ökande marknadstänket och privatiseringarna inom vården.
– I grunden är det en fråga om vi ska ha en vård som bara ser till marknadsvärdet, eller en vård som ser till människovärdet. Om det är pengar som ska styra, eller om det är behoven. Och om man ska kunna tjäna pengar på mänskligt lidande, säger han.
Att situationen ser ut som den gör i dag beror enligt Mattias Lindwall på att resurserna har utarmats.
– Administrationen har växt, men det har inte skjutits till pengar till dem som har patientnära kontakt. Det är inte konstigt att många börjar ifrågasätta vården, för att man har svårt att leverera, och då öppnar man upp för privata alternativ. Det här är ett led i en ökad privatisering av vården, säger han.
Det ersättningssystem som både regionen och de privata vårdbolagen ska äska pengar från är inte anpassade efter behov, säger han.
– De är anpassade utifrån diagnos och någon sorts löpande band-princip hämtad från tillverkningsindustrin. Men vårt jobb har ju att göra med människor, det är så mycket mer komplext och behoven kan se så olika ut, säger han.
”Måste pröva nya vägar”
Förvaltningsrättens beslut innebär att regionen nu kan gå vidare med sina planer. Birgitta Sacrédeus, kristdemokratiskt regionråd, säger att ett första steg är att gå ut med en upphandling.
– Det står 800 barn i kö för att få vård, och de måste få vård, säger hon.
Hon säger att köerna varit ett problem under alla de 30 år som hon varit verksam som politiker.
– Vi har skjutit till väldigt mycket medel och det hjälper inte. Då måste vi pröva nya vägar.
Jag har pratat med en anställd inom Bup och han säger tvärtom, att det inte skjutits till tillräckligt med pengar.
– Det stämmer inte. Vi har gjort mycket utredningar och skjutit till medel.
I Kronoberg har köerna inte minskat trots privatiseringen. Vad är det som gör att du tror att de ska minska hos er?
– Det har varit ett exceptionellt år och köerna har ökat i hela landet under pandemin. Man kan inte ta med pandemiåren när man jämför vårdköer tyvärr.
Oppositionspartierna håller med om att kötiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin i regionen är ett problem, men menar att lösningen inte är ett fritt vårdval.
– Det mest rimliga hade varit att ta lärdom av de regioner som liknar oss och där kötiden är kort, som Gävleborg och Västerbotten. Där har en framgång varit att man strukturerat om intaget till Bup. Idag läggs mycket på Bup som inte hade behövt hamnar där, det har tyngt ner Bup i hela landet, säger Maja Gilberg Westholm (V).
