I förra veckan gick Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell (M) ut i en debattartikel i DN där han föreslår långtgående åtgärder för att stävja ungdomsbrottsligheten i landet. Artikeln innehåller ett dussintal punkter, varav några sticker ut alldeles särskilt. Bland annat vill Moderaterna se skärpta straff för de mellan 15–18 år, med betydligt längre strafftider till följd, fängelse istället för ungdomsvård och en helt slopad straffrabatt för unga vuxna.
Men många inom forskarvärlden är kritiska, däribland Henrik Tham, kriminolog vid Stockholms universitet.
– Jämför man historiskt mellan länder är det inte straff, alltså längre eller kortare straff, det som bestämmer brottsutvecklingen. Sedan går det inte utesluta helt att straff har en effekt på marginalen, men jag tycker att man är ute i helt fel frågor här, säger han.
Köper inte förslagen
Jerzy Sarnecki, även han kriminolog, köper inte många av förslagen. Enligt forskaren är det inlåsning kombinerat med andra sociala åtgärder som har en faktisk effekt.
– Det kan handla om att stoppa återväxten av gängkriminella och dessutom omfattande insatser inom socialtjänsten, inom skolan och folkrörelser och så vidare. Där får man också lägga till psykiatrin och barn- och ungdomsvården. Allt det som inte diskuteras tillräckligt just nu. Då kan man minska att ungdomar söker sig till kriminella våldskulturer. Allt det här måste aktiveras för att vi ska bli av med det här problemet.
Två av förslagen, ungdomsfängelse för de grövsta brottslingarna istället för ungdomsvård och längre strafftider för de som inte fyllt 18 år kommenterar han så här:
– Slutenvården bör fungera bättre inte minst ur säkerhetssynpunkt. Vi behöver någon form av åtgärd som är kombinerad inlåsning och behandling för de mest kriminella 15–18-åringarna och som innebär betydligt längre inlåsning än fyra år.
Ändrad slutenvård
Jerzy Sarnecki anser att sluten ungdomsvård på obestämd tid med särskild utskrivningsprövning skulle kunna vara bra.
– Vi måste visa att de här figurerna ska hållas inne under den tid de är farliga för samhället. Detta kräver en lång och intensiv behandling. Att använda fängelse för alldeles för unga personer har inte visat sig vara särskilt verkningsfullt. Ibland har det en kontraproduktiv effekt. Vi kan se det i Danmark, de har sänkt straffbarhetsåldern till 14 år och sedan höjt den igen till 15 när det inte har fungerat.
Tidigare i veckan höll regeringen en pressträff där de meddelade att det omdiskuterade förslaget om att slopa straffrabatten för 18–20-åringar nu ska bli verklighet. I praktiken betyder det att 18–20-åringar som begår särskilt grova brott ska kunna dömas till livstids fängelse. Men Moderaterna vill gå ett steg längre.
– De tar inte bort rabatten utan de justerar den bara, säger Johan Forsell till Sveriges Radio.
Jerzy Sarnecki säger att han tycker att det är bra att ta bort straffrabatten för unga som begår mycket grova brott, men han berömmer samtidigt regeringen för att ha behållit straffrabatten för mindre allvarliga brott.
– Om man tar den 17-årige polismördaren nu senast – om det visar sig att han är skyldig kan vi inte acceptera att han på sin höjd får fyra år särskild ungdomsvård. Han behöver intensiv behandling med inlåsning under betydligt längre tid. Men vi kan inte bara låsa in dem och slänga i väg nyckeln.
Dagens ETC har sökt Johan Forsell (M) som avböjer en kommentar.
