Efter att ha granskat några av de senaste årens mest uppmärksammade mord och sprängningar kopplade till gängkriminalitet kan Dagens ETC visa att mönstret återfinns i minst tre av dem.
Hemlig adress röjdes
Det första exemplet är artisten Nils ”Einár” Grönberg. Efter att rapparen våren 2020 kidnappats, förnedrats, rånats och utpressats tros Einár ha levt med ett pris på sitt huvud. Men trots att han levde med skyddad identitet har det senare kommit fram att Einárs adress stått utskriven i domstolshandlingar rörande ett narkotikaåtal där beslag som gjorts i artistens hem redovisas.
Den 21 oktober 2021 skjuts han till döds utanför sin bostad i Hammarby sjöstad i Stockholm.
Det andra handlar om två sprängningar på Södermalm och i Kista i Stockholm den 17 respektive 18 januari i år där måltavlan tros ha varit den person som misstänks vara ledare för kriminella Dalennätverket. Polisen är snabb och redan inom en vecka har flera personer häktats – vilket innebär att en häktningsframställan lämnas till domstol och i samma veva blir en offentlig handling – misstänkta för inblandning i sprängningarna.
Inte ens en vecka efter första häktningen detonerar en sprängladdning på adressen där personen står skriven.
Det tredje exemplet är mordet på en 18-årig rappare på Mälarhöjdens IP i Fruängen, Stockholm. På måndagen den 25 september väcks åtal för ett mord på en 15-årig pojke på en sushirestaurang i Skogås i Huddinge i början av året. I förundersökningsprotokollet, som blir offentligt samma dag, framgår att 18-åringen hörts som vittne efter att hans telefon hittats i den lägenhet som mördarna tros ha gömt sig i efter mordet. 18-åringen poserar också i en video inspelad i samma lägenhet där också stora mängder kontanter visas upp.
Två dagar senare skjuts också han ihjäl.
Spår till Rawa Majid
David Sund är polisinspektör i Stockholm. Han kan bekräfta att myndigheten sedan en tid tillbaka noterat just ett sådant mönster: en offentlig handling kring en utredning släpps och kort därefter ”smäller” på en adress kopplad till en person som figurerat i handlingen.
– Att kriminella kartlägger varandra är egentligen något jag hört om så länge jag varit polis. Men att det är så stark kausalitet mellan att en person dyker upp i en offentlig handling och att det sen smäller på en adress kopplad till personen är något som är särskilt signifikant för det senaste året. Det mesta är också kopplat till konflikten kring Rawa Majid och nätverket Foxtrot, säger han. Han nämner ovan nämnda sprängdåd på Södermalm och i Kista som ett slags startskott för denna upptrappning.
– Allt hände kort inpå varandra. Vi började se exempel på snabb hämnd. Och utförarna som greps efter olika dåd fick snart påhälsning på olika sätt.
Hur känner du som polis kring att gängkriminella kan använda offentliga handlingar för att identifiera måltavlor?
– Tja, offentlighetsprincipen är väl inget jag kan ha några särskilda känslor kring. Vill man ha tag på info får man ju det ändå. Men det är klart att det försvårar för polisen om mycket information finns tillgängligt.
Han påminner samtidigt om att det inte bara är direkt från offentliga handlingar måltavlor kan identifieras.
– Vi har också exemplen med tv-programmet Efterlyst som gick ut med namn på en efterlyst person och kort därefter blev personens pappa mördad. Och nu senast var det en artikel i Expressen som kan ha hjälpt några gärningsmän att hitta en adress kopplat till en mordmisstänkt där det sedan sprängdes.
Hörnsten i ett rättssamhälle
Huruvida Einár, den häktade för bomberna i Kista och på Södermalm och den 18-årige rapparen verkligen identifierades via offentliga handlingar är omöjligt att veta. Tingsrätter sparar inga loggar över vem som begärt ut en offentlig handling. Däremot kan Rebecca Edvardson, administrativ direktör vid Solna tingsrätt, intyga att de sedan ett par år märkt av en ökad mängd förfrågningar om att få ta del av offentliga handlingar.
Har ni diskuterat problemet med att gängkriminella kan använda sig av offentliga handlingar för att hitta måltavlor?
– Inte som jag känner till i alla fall. Dessutom kan vi ju bara sekretessmarkera med stöd av lagen. Det vi har gjort är att med fler förfrågningar se över våra rutiner vid utlämnande av offentliga handlingar.
Å andra sidan är det ändå svårt att göra något åt det potentiella informationsläckaget till mördare på jakt efter offer med mindre än att grundlagen ändras.
– Lagen är tydlig om när sekretess gäller och inte gäller. Det som går att göra är en bedömning om det skulle vara till men att lämna ut vissa uppgifter, men då ska det också finnas en sekretessbestämmelse som är tillämplig, säger Mikael Ruotsi, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.
Med andra ord finns det inget större utrymme för en domare eller rådman att bestämma vilka uppgifter som ska strykas över med svart tuschpenna inför att en offentlig handling ska lämnas ut. Inte ens om det görs för att skydda personer som kan tänkas bli måltavlor för gängkriminella.
– Det är ju en hörnsten i ett rättssamhälle. Man måste ha offentlighet kring vilka som är inblandade i en rättegång, säger han.
