”Kan du kolla upp han jag skrev.”

”Aa. Men säg snälla inte till henne att det e jag ok?”

”Jag svär på min mamma.”

Han som ber om att få en person kollad är en man i 20-årsåldern, medlem i det välkända Turebergsnätverket i Sollentuna. Hon som ska leverera informationen till honom är en 30-årig kvinna, som tack vare sin anställning på tingsrätten kan komma åt hemligstämplad information. 

Under ett par månaders tid har de haft kontakt. För hennes del handlar det om en förälskelse, för hans om att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Bland annat får han veta att personer i hans nätverk står under avlyssning.  

För ett år sedan dömdes kvinnan till fängelse i ett år och nio månader för bland annat brott mot tystnadsplikt och grovt brott mot dataintrång. Tidigare i veckan fastställdes domen av Svea hovrätt.

Underlättar sin kriminalitet

När fallet först togs upp i tingsrätten kallade åklagaren brottet för systemhotande och en katastrof för rättsväsendet. Och även om domen är ovanlig, så är det inte unikt att kriminella nätverk infiltrerar rättsväsendet och myndigheter.  

– Det har funnits exempel på det här under många år. Man tar sig in i myndigheter, hos banker, mäklare, advokater, för att underlätta för sin kriminalitet, säger polisveteranen Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och gängexpert i Stockholm

Att man lyckas skapa en relation med någon inom rättsväsendet är inte det vanligaste, men samtidigt finns det flera exempel på när det har skett. Tidigare i höstas greps en kvinna anställd på Malmö tingsrätt. Hon häktades, misstänkt för att ha tagit reda på sekretessbelagda uppgifter i två olika mordutredningar. Ett av offren kände kvinnan, åtminstone tog hon ledigt för att gå på hans begravning, enligt Dagens Nyheter. Om kvinnan har spridit informationen vidare är oklart, men hon är nu misstänkt för tre fall av grovt dataintrång. 

Hittade hemligheter vid husrannsakan

Och i september åtalades en kvinna som har varit anställd vid Nationella operativa avdelningen, Noa, efter att hon misstänks ha gett en nätverkskriminell sekretessbelagda uppgifter. När polisen förra hösten gjorde en husrannsakan hos henne hittade de en mapp med märkningen ”hemlig”. Hon ska också ha gjort sökningar i polisens datasystem och sparat ner underrättelseinformation på ett usb-minne, som hon sedan gett till en gängkriminell man.  

– Även om man är säkerhetsmedveten inom polis och domstol så är det inte omöjligt för kriminella nätverk att skapa kontakter där som gynnar dem. Det görs misstag i rekryteringen, och de kriminella är ofta väldigt förslagna, och håller samtidigt låg profil, säger Gunnar Appelgren.

Modern honungsfälla

Han berättar att det har hänt att gängkriminella stått utanför polishuset med dejtingappar, för att hoppas få napp hos någon som arbetar där. Även i fallet med den tingsrättsanställda kvinnan i Sollentuna började relationen med att mannen sökte upp henne på sociala medier.  

– En modern men klassisk honungsfälla, säger Gunnar Appelgren.

Inte minst inom kriminalvården är relationer mellan anställda och intagna ett problem. I februari i år avslöjade SVT att antalet misstänkta fall av infiltration nästan tredubblats, från 50 år 2020, till 144 stycken under 2023. Det handlar dels om insmugglade föremål, men också om att de som arbetar inom kriminalvården för vidare information till eller från klienter.  

Raggar inte bara poliser

Men den organiserade brottslighetens försök att påverka och infiltrera rör sig också utanför rättsväsendet. Johanna Skinnari, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå, och projektledare för en rapport om så kallade möjliggörare, säger att det finns en mängd yrken där det är intressant för kriminella nätverk att ta sig in. 

Det kan handla om att försöka påverka beslut på lokal nivå, knyta kontakter med kommunanställda, men också inom den privata sektorn. Oavsett är det från den organiserade brottslighetens håll eftertraktat med möjliggörare – alltså sådana som genom sin yrkesroll hjälper det kriminella nätverket.

– Vi kan konstatera att efterfrågan är stor från de kriminella nätverken, men att det inte motsvaras av utbudet, säger hon.

Kan tjäna stora pengar

Strategin för att hitta en möjliggörare varierar. I vissa fall handlar det om en rena placeringar, någon med ett nära band till gänget har ett yrke som gör det möjligt att söka jobb på en arbetsplats där man vill ha en ingång. 

I andra fall kan det handla om att uppvakta en person som redan är anställd, som i fallet med kvinnan på Attunda tingsrätt. Det finns också mer affärsmässiga möjliggörare.

– Det är vanligast inom den privata sektorn, men finns även i det offentliga. Då handlar det om människor som tjänar mycket pengar på att hjälpa. Det är inte säkert att de förstår exakt vad de gör, men ofta är de insyltade, säger Johanna Skinnari.  

Hennes bild är att det fortfarande inte är särskilt vanligt att nätverk påverkar samhällsinstitutioner eller företag, men samtidigt menar hon att det sker och att konsekvenserna kan bli stora.  

– Det kan bli väldigt allvarliga konsekvenser bara av ett enda fall. Särskilt om man har läckt känslig information. Det kan påverka viljan att lämna information till den myndigheten. Det kan också få tragiska konsekvenser för den som hjälper till.

Som italienska maffian

Polisen delar bilden att infiltration är ett stort problem när det sker. I en myndighetsgemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten från Polisens nationella underrättelsecentrum, beskrivs otillåten påverkan via infiltrering som ett av de största hoten. Uppfattningen är att det har blivit vanligare. En analys Gunnar Appelgren håller med om.

– Ja, särskilt om vi jämför med 15 år sedan. Men vi tittar med mindre naiva ögon nu, vi har insett att det här är en förutsättning för kriminella organisationer att verka och utvecklas. De behöver komma åt maktpositioner, beslutsfattare, allt som kan underlätta för dem och generera pengar.

Även Gunnar Appelgren ser det här som ett stort hot med allvarliga konsekvenser. Inte minst för risken att människor tappar tilliten till myndigheter.

– Det är den absolut största faran. Vi vill inte ha en utveckling som den i Italien. Litar inte människor på att vi kan hålla rent inom våra myndigheter vänder de sig ännu mer till parallellstrukturer. Som man gör till maffian i Italien.