USA invaderade Afghanistan 2001 som vedergällning för attackerna 11 september. Huvudmålet var att störta talibanerna och krossa terrornätverket Al-Qaida. Efter det skulle demokrati följa och de hårt förtryckta kvinnorna i Afghanistan befrias. Hette det i retoriken. Den var nödvändig för att USA skulle få med sig europeiska länder i kriget. Men i samband med Obama kom sedan den ursprungliga terrorretoriken tillbaka.
– Medan exempelvis den tyska och svenska regeringen förklarar för sina väljare att vi är i Afghanistan för att bygga skolor, frigöra kvinnor och skapa demokrati, säger Robert Egnell, professor på Försvarshögskolan, som forskat om krig och genus.
Könsmönster förstärks
I krig förstärks traditionella könsmönster menar Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon ser det som att USA tog feminismen som gisslan med sin propaganda inför Afghanistankriget.
– Man vill använda kvinnor på olika sätt och också ha med kvinnor som soldater, de ska användas som aktörer i kriget. Sedan finns även diskussionen om kvinnor som sårbara och utsatta för våld. Starka krafter inom FN vill ha nolltolerans mot sexuellt våld i krig. Det är självklart bra om kvinnor inte utsätts för sexuellt våld i krig men det får inte användas för att göra krig legitimt.
Robert Egnell understryker att det finns mycket att kritisera i USA och dess allierades krig mot Afghanistan men att det också skett en hel del framsteg för kvinnorna i landet sedan Talibanerna störtades.
– Man har faktiskt höjt utbildningsgraden för kvinnor, sänkt spädbarnsdödligheten och kvinnors dödlighet i barnsäng. Även hälso- och sjukvården har förbättrats.
Läget är dock ytterst osäkert. Talibanuppror pågår i flera delar av landet och rörelsen är starkare än på länge. Den afghanska regeringen försöker få till stånd fredsförhandlingar med talibanerna.
– Det är en oerhörd fara för de förbättringar som skett om kriget bryter ut igen och kvinnors rättigheter förhandlas bort med talibanerna.
Mycket kvar att göra
Samtidigt finns givetvis mycket kvar att göra, inte minst på landsbygden. Afghanistan är mycket konservativt med traditioner rotade i stamsamhällen.
– Det finns oerhört mycket kvar att göra när det gäller kvinnors politiska deltagande, våld mot kvinnor, giftermål med minderåriga och kvinnors rättigheter överhuvudtaget, säger Robert Egnell.
Maud Eduards menar också att västs närvaro i Afghanistan kan ha bidragit till en polarisering som är negativ för kvinnor.
– Jag tror att perspektivet att rädda afghanska kvinnor kan få motsatt effekt. Att man säger: ”Vi gör som vi gör här, vi tar inte till oss västerländska värderingar och relationer mellan könen. Här har vi vårt eget sätt att behandla kvinnor”, säger Maud Eduards.
Under nära 32 år, fram tills dess att kriget i Syrien bröt ut, toppade Afghanistan den globala flyktingstatistiken kontinuerligt. I dag är var fjärde flykting i världen en afghan. Och just nu ser framtiden för landet allt annat än ljus ut, enligt Anders Fänge som bodde i Afghanistan i drygt 30 år och är styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén. Ekonomin som visade tecken på återhämtning fram till 2012 har stagnerat och i hela landet lever folk i skräck för våld och terror. Afghanerna kommer att fortsätta fly.
– Tittar man på 1980-talet var det mest landsbygdsbefolkning som flydde. Nu är det urbanbefolkningen och det är alltid de som har råd att fly som flytt. De riktigt fattiga har inte den möjligheten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Kriget i Afghanistan
• Inleddes 2001 av en USA-ledd internationell allians som ett svar på terrordåden 11 september. Målet var att fånga Usama bin Ladin, få bort Talibanregimen och besegra Al-Qauida. I dag har den Afghanska militären huvudansvaret för säkerheten men fortfarande finns en amerikansk styrka på runt 5 000 personer i landet. Väpnad konflikt pågår med bland annat talibanrörelsen.
• I dag finns 3,7 miljoner afghanska flyktingar i världen. 2,5 miljoner av dem lever i grannländerna i Iran och Pakistan. Till detta kommer runt 700 000 internflyktingar i Afghanistan.
• Afghanistan toppade den globala flyktingstatistiken i 32 år i rad, tills kriget i Syrien bröt ut. I dag är var fjärde flykting i världen en afghan.
• Runt 92 000 afghaner har dött i kriget och av dessa är 26 000 civila. Ytterligare runt 360 000 har dött av krigets följdeffekter som brist på sjukvård, svält och fattigdom.
• Kriget i Afghanistan har uppskattningsvis kostat nära 700 miljarder dollar.