– Sammantaget så innebär det att belastningen på sjukvården just nu är hög och om sjukvården och sjukvårdens medarbetare ska klara sitt uppdrag långsiktigt, ja då behöver vi få ner smittspridningen, sa statsministern.
Samtidigt är antalet som får intensivvård nu betydligt lägre än vid de tidigare vågornas toppar. Den här veckan har runt hundra personer fått intensivvård dagligen. I våras var antalet mellan 300 och 400.
Att vårdpersonalen är sliten och frånvaron bland dem hög gör situationen ändå pressad. Men samtidigt är en stor majoritet av befolkningen nu vaccinerad – borde inte vården klara den lilla andel som smittas och behöver sjukhusvård? Frågan har de senaste dagarna ställts av många. De nya restriktionerna upprör, och ses som ett bevis för att vården är underdimensionerad. Efter onsdagens partiledardebatt sa Kristdemokraternas Ebba Busch att regeringen försöker ”hantera krisen i sjukvården genom pandemirestriktioner”, och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar menar att Socialdemokraterna nu måste lova att vården ska få den upprustning som är nödvändig. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, håller med.
– Den underfinansierade vården är en politisk skuld som fått stora konsekvenser och som vi betalar ett högt pris för, och på grund av det får vi också fler restriktioner. Det klart att vi ska vaccinera oss och följa rekommendationerna, men det är också helt avgörande att vården får tillräckligt med resurser, säger hon.
Slår hårt mot skört system
Ulla Andersson menar att långsiktigheten Magdalena Andersson pratar om inte kan hänga på minskad smittspridning. Det som krävs för att situationen för de vårdanställda ska vara långsiktigt hållbar är rejäla satsningar. Sjukvården måste få mer pengar.
– Redan innan pandemin gjordes nedskärningar i vården i många regioner, för att de hade svårt att få ekonomi att gå ihop. Och så har det sett ut i många, många år. Det klart att pandemin slagit hårt mot det här sköra systemet. Regeringen har skjutit till pengar flera gånger de här två åren, men det är bara tillfälliga satsningar. Nu krävs rejäla och långsiktiga ekonomiska tillskott från staten, säger Ulla Andersson.
Att vården behöver mer resurser har också länge påtalats från dem som arbetar där. Pandemin har gjort det ännu tydligare, säger Sineva Ribeiro ordförande i Vårdförbundet.
– Vi har sagt det så många gånger, vårdplatserna måste bli fler, och för det krävs att vi har personal. Ska vi kunna behålla de sjuksköterskor vi har, och få fler att utbilda sig, så behöver arbetsmiljön bli bättre och lönerna höjas. Från politiskt håll måste vi se handling nu, säger hon.
Lägst antal vårdplatser i EU
Att öka antalet vårdplatser är en nyckel, menar Sineva Ribeiro. Vårdplatserna har minskat kontinuerligt i Sverige sedan 1990-talskrisen. För 30 år sedan hade Sverige 6,7 bemannade sjukhusbäddar per tusen invånare. Nu har antalet platser mer än halverats, och motsvarande siffra är idag 1,9 per tusen personer. Det gör att Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Även när det gäller intensivvårdsplatser ligger Sverige i botten. Förklaringarna till de stora minskningarna brukar dels handla om den medicinska utvecklingen, att vårdtiderna har kortats och att fler operationer kan göras utan att en patient behöver läggas in. Men det handlar också om att mer vård ska ges i primärvården för att sjukhusen ska kunna fokusera på det mer specialiserade. Och så handlar det om ekonomi, enligt Magnus Isacson, specialistläkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.
– Det kostar betydligt mer att vårda någon på ett sjukhus än i till exempel hemsjukvården. Delvis för att en vårdplats i Sverige är väldigt högkvalitativ, med bra bemanning. Det är värt att komma ihåg när vi jämför oss med andra länder. Men att dra ner på platser för att spara pengar är ingen lösning om det inte också satsas ordentligt på primärvården.
Inte samma problem
Ska vårdsystemet fungera, och sjukhusen klara vården med det låga antal vårdplatser som de har idag, måste primärvården få mer resurser. Både i form av pengar och personal.
– Det behövs en rejäl nationell satsning, där vårdcentralerna bemannas upp och får en helt annan kapacitet. Tyvärr går det alldeles för långsamt, det händer ingenting, säger Magnus Isacson.
Sineva Riberio håller med. Omstruktureringen av vården har skett i fel ordning. Vårdplatserna har skurits ned på, utan att primärvården haft resurser nog. Bara de senaste åren har slutenvårdsplatserna minskat i 16 av 21 regioner, enligt en granskning från Dagens Medicin. Och Dagens ETC kunde nyligen berätta att vårdplatserna i Västra Götaland nästan har halverats på tio år. Sineva Ribeiro jämför med de nordiska grannländerna, där både vårdplatserna sett till antalet invånare är högre, liksom antalet sjuksköterskor per 1000 invånare.
– De har inte samma problem med att köerna för annan vård nu växer. De har kunnat hantera covid-patienterna parallellt med den vanliga vården. Hade vi haft en hälso- och sjukvård som var ordentligt dimensionerad med bättre kompetensförsörjning, hade vi kanske sluppit den kris vi nu befinner oss i, säger hon.
”Bristen äter resurser”
Även Karin Båtelsson, ordförande för Sjukhusläkarna, tycker att det är uppenbart att vårdplatserna inte räcker till. Att vården ändå kunnat skala upp under pandemin beror framförallt på insatser från de anställda, på en vilja att göra allt som krävs. Nu saknar hon initiativ för ett system som är hållbart på sikt.
– Man jobbar inte för att kunna behålla de vårdplatser som skulle behövas. Personalflykt gör det så klart svårare att utöka platserna, men då måste man inse vad personalflykten kostar och ändra sin personalpolitik, säger hon.
Vårdplatsbristen innebär inte bara att patienter får ligga onödigt länge på akuten, överbeläggningar och stressad personal, utan leder också till onödigt merarbete, säger Karin Båtelsson. Det i sig minskar tiden för patienterna.
– Det skapas väldigt mycket arbetsuppgifter på sjukhusen som vi sluppit annars, som vårdplatskoordinatorer, möten flera gånger per dag för att se var det finns platser till exempel. Vårdplatsbristen i sig äter resurser.
Både hon och Sineva Ribeiro hoppas att beslutsfattarna ska ta lärdom av pandemin. Att det ska leda till en långsiktig förändring och förbättring. Om inte, tror Karin Båtelsson att det mycket väl kan bli så även framöver att vintersäsong kommer innebära restriktioner.
– Ja, om det här viruset kommer vara som ytterligare en form av influensa kanske det blir så. Med den kapacitet vi har idag kan det bli nödvändigt.
