Kravet för att klara upprustningen: Låt staten låna
Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politiska talesperson, och Nooshi Dadgostar (V), vänsterpartiets partiledare under en pressträff angående det internationellt försämrade säkerhetspolitiska läget på torsdagen.
Bild: Axel Narving/TT
Dagens ETC
Riv överenskommelsen om budgetreglerna – annars kommer upprustningen av försvaret rasera välfärden. Det är budskapet från Vänsterpartiet och S-föreningen Reformisterna.
– Överenskommelsen är utdaterad, säger Ida Gabrielsson (V).
Europa skakar efter en dryg månad med Donald Trump i Vita huset. Stödet till Ukraina har stoppats och frågetecken har rests om Natos framtid, bland annat efter att Elon Musk som står Trump nära skrivit på X att USA bör lämna försvarsalliansen. Svaret från politiska ledare runt om på kontinenten har varit ett och samma: Vi ska rusta upp. Mycket.
En av de siffror som nämnts är att Natoländerna – enligt generalsekreteraren Mark Rutte – får ställa in sig på försvarsutgifter på minst 3,6 procent av BNP. För Sveriges del skulle det innebära ytterligare runt 100 miljarder årligen – utöver den stora utbyggnad samtliga riksdagspartier kom överens om i våras.
På EU-nivå har finansiering av ländernas försvar varit en het fråga under vintern. I veckan ställde sig den svenska regeringen bakom att EU lättar på sina budgetregler för att medlemsländer ska kunna låna till investeringar i försvaret. Dessutom ska gemensamma EU-lån bidra. Beskedet från den svenska regeringen – som länge stretat emot – kom efter att Socialdemokraterna gjort tummen upp.
Sedan kommer man hem till Sverige och säger att vi ska behålla ett av Europas stramaste regelverk.
Men än gäller överenskommelsen om de nationella svenska budgetreglerna – det så kallade finanspolitiska ramverket – som Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet gjorde upp om i höstas. Den innebär ett balansmål, det vill säga plus minus noll i de statliga finanserna. Nu tycker Vänsterpartiet att det är dags att omförhandla den uppgörelsen. Är det möjligt att lånefinansiera försvarsutbyggnaden i europeiska länder med betydligt högre statsskuld kan man göra det i Sverige, resonerar Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.
– Överenskommelsen är utdaterad. Man säger till Tysklands medborgare att de inte ska behöva betala med försämringar i sjukvård och eftersatt infrastruktur. Sedan kommer man hem till Sverige och säger att vi ska behålla ett av Europas stramaste regelverk, säger hon.
Ramverk från 90-talet
Ida Gabrielsson pekar på hur det finanspolitiska ramverket kom till i spåren av den ekonomiska krisen på 90-talet. Idag är det helt andra saker vi har att oroa oss för, anser hon.
– Idag kommer riskerna utifrån, inte från en överexpanderad ekonomi.
Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politisk talesperson, säger att Sverige har Europas stramaste budgetramar.
Bild:
Axel Narving/TT
Om försvaret ska få 100 miljarder mer om året är det mer än vad hela rättsväsendet kostar. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har hittills sagt att prioriteringar och ökad tillväxt är svaren på hur upprustning ska finansieras. Bistånd och annat som inte tillhör statens ”kärnuppgifter” skärs ner. Samtidigt sänks skatter för att få ”hjulen att snurra” i kombination med investeringar i exempelvis forskning och innovation.
S-ledningen har föreslagit beredskapsskatt för dem med de högsta lönerna och kapitalinkomsterna för att få in pengar till försvaret. Men en sådan skulle inte räcka för att täcka kostnaderna för en upprustning i den skala som nu är aktuell, anser Markus Kallifatides, ordförande för S-föreningen Reformisterna. Han vill se en kombination av skattehöjningar, sänka avdrag för exempelvis hushållstjänster och lånefinansierade investeringar. Annars kommer välfärden oundvikligen ta stryk, enligt honom.
– Det vore väldigt olyckligt för vårt samhälle att finansiera upprustningen genom drastiska, drakoniska neddragningar av andra delar av vår offentliga verksamhet, säger Markus Kallifatides.
Strid på S-kongress
Som Dagens ETC berättade i december har en rad tunga socialdemokratiska partidistrikt tagit ställning för lånefinansierade investeringar. Markus Kallifatides är övertugas om att de nya kraven på miljarder till försvaret kommer att påverka diskussionerna inför S-kongressen, där partiets linje ska slås fast.
–Jag ser att hela samtalet är på väg åt det hållet.
Markus Kallifatides ser en rörelse i Reformisternas riktning hos såväl S som regeringen. Båda har accepterat gemensamma EU-lån. Dessutom har regeringen valt att låna till stödet till Ukraina och lägga det utanför den ordinarie budgeten. Det innebär ett brott mot ramverket, konstaterar han.
– Det är verkligen rörlig materia.
Markus Kallifatides i Reformisterna tror att både S och regeringen kommer att svänga om ramverket.
Bild:
Daniel Lind
Liksom Vänsterpartiet stod Miljöpartiet utanför höstens uppgörelse om budgetreglerna. Den ekonomisk-politiska talespersonen Janine Alm Ericson (MP) anser att regeringen står utan svar på hur upprustningen ska betalas. Att prata om prioriteringar och högre tillväxt duger inte, tycker hon.
– Det är klart att vi måste sänka arbetslösheten och därmed förbättra svensk ekonomi. Men det det kan inte vara hela svaret och sker inte så snabbt. Dessutom gör de ingenting för att få fler i arbete och få Sveriges företagare att känna sig tryggare, säger Janine Alm Ericson.
Kärnkraft ett frågetecken
När överenskommelsen gjordes om ett balansmål fanns många frågetecken, anser Janine Alm Ericson. Ett sådant är hur stödet till nya kärnkraftsreaktorer ska betalas. Enligt förslaget från regeringens utredare kan statskassan belastas med uppemot 60 miljarder kronor ett enskilt år under byggtiden – om projektet inte fördyras. Det kan jämföras med de runt 25 miljarder årligen som ska frigöras genom att dagens överskottsmål omvandlas till ett balansmål.
Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson (MP).
Bild:
Henrik Montgomery/TT
– Tidöpartierna har ännu inte visat hur de vill finansiera kärnkraftsinvesteringarna. Det tycker vi är helt oseriöst, säger Janine Alm Ericson.
Genom budgetregler som tillåter lån till investeringar kan man klara både klimatomställning, välfärd och försvarsutbyggnad, anser hon.
– Vi kan inte minska på klimatambitionerna för att vi har ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Vi ser att det finns ett utrymme i svensk ekonomi att göra betydligt mer.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
