"Kräver mer resurser"

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Sedan är det förstås så att man uppfattar saker på olika sätt. Det är väldigt få som jublar överhuvudtaget över att de placeras hos oss eller att Förvaltningsrätten beslutar om tvångsvård.

Enligt honom kan avskiljning ge negativa konsekvenser för ungdomen och det är också därför det används som en sista utväg, bland annat för att skydda andra intagna.

Gällande utvärderingar av negativa konsekvenser vid vård i enskildhet svarar han att "vård i enskildhet är ett sätt att ge stöd till ungdomen". 

Ska det tolkas som att verksamheterna har bristande resurser eller dylikt när sådana åtgärder måste tas till?

– Tvärtom, vård i enskildhet kräver mer resurser.

Angående att det inte finns någon tidsbegränsning för vård i enskildhet svarar han:

– Vi har inga synpunkter på lagen utan följer det politikerna beslutat och utgår från att vi ska ge individen bästa stöd. Beslutet om vård i enskildhet omprövas varje vecka så det finns en reglering. 

Bland annat FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges användning av åtgärderna. Hur tar man till sig av den kritiken?

– Vi tar alltid till oss av de synpunkter som exempelvis våra tillsynsmyndigheter IVO eller Skolinspektionen har. Vi får också regelbundna besök av JO. 

Men hur ser man på exempelvis FN:s kritik?

– Vi tar till oss kritik och våra tillsynsmyndigheter är IVO och skolinspektionen, och även JO. 

Birgitta Dahlberg, institutionschef på Rebeckahemmet, menar att "vissa av påstående inte stämmer överens med verkligheten", och tillägger att hon inte kan gå in på detaljer och individärenden. Enligt henne är de särskilda vårdskälen uppfyllda på boendet.

– Jag anser också att vi har tydliga riktlinjer och fungerande rutiner för praktisk tillämpning av befogenheten här på Rebeckahemmet.

Enligt Moa, som egentligen heter någon annat, dröjde det flera dagar innan hon fick veta varför hon placerats i vård i enskildhet. Birgitta Dahlberg går inte in på det enskilda ärendet, men svarar att det finns tydliga riktlinjer kring hur en överlämning ska gå till.

Hon berättar vidare att ungdomar som placerats i vård i enskildhet bland annat har rätt till skolundervisning. De med längre placeringar har en behandlingsplan, som ofta innefattar aktiviteter med andra unga och man tränar också på socialt samspel när det behövs, om riskbedömningen godkänner det.

Birgitta Dahlberg menar att det även är motiverat att använda åtgärden vid självskadebeteende.

– Detta för att personalen kan ha full tillsyn i en mer avskalad miljö och i lugn och ro hantera självskadebeteende, som lätt har en "smittande effekt" och hjälpa ungdomen hitta mer funktionella strategier att hantera exempelvis ångest.

Hon bekräftar missbruksbehandlingen som Moa beskriver och menar att det kan ta ett tag för ungdomen att se sambanden i stegen.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.