BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Efter Sala-branden 2014 samlades nio politiker, fackföreträdare och forskare för att tillsammans utforma idéer om en medborgartjänst, som skulle likna värnplikten men ha ett fokus på skydd från klimatkatastrofer. En av deltagarna var Lena Hjelm-Wallén, som tidigare varit både utrikesminister och vice statsminister.
– Förslaget om medborgartjänst är ännu mer aktuellt i dag. Denna sommar blev det, precis som under skogsbranden i Västmanland, väldigt tydligt att många ville hjälpa till, men de visste inte vad de skulle göra. När det handlar om gemensamt ansvarstagande passar en sådan utbildning in väldigt bra. Vårt förslag kom också i en tid då det var lite fram och tillbaka med värnplikten, säger hon.
Försvaret har särställning
Sverige har en lång tradition av att tillgodose försvarets behov av personal genom att använda pliktlagstiftning. När värnplikten återinfördes förra året motiverades det av regeringen bland annat med att Försvarsmakten inte lyckats rekrytera tillräckligt många frivilliga.
Svenska Freds var remissinstans för utredningen och de ifrågasätter militärens särställning.
– Slutsatsen som drogs i utredningen var att det saknas engagemang bland unga för landets säkerhet. Vår slutsats är istället att unga ser andra sätt att bidra till säkerhet på, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds.
– Vi har lanserat en idé om en fredsplikt. Alla unga som kallas till mönstring ska även uppmanas att göra fredsplikt, för att få möjlighet att bidra till en säkrare, mer hållbar värld utan militär våldsanvändning, samt få fördjupad förståelse för varför exempelvis klimatförändringar också är en säkerhetspolitisk fråga, fortsätter hon.
Ekonomiska prioriteringar
I Sverige slår den nationella säkerhetsstrategin från 2017 fast att ett väpnat angrepp är fortsatt osannolikt. Hoten är, enligt utredningen, kopplade till frågor såsom energiförsörjning, cyberattacker, infrastruktur, hälsa och klimat. Få av de hot som nämns i strategin kan bemötas med militära medel. Trots detta tilldelas det militära försvaret mest resurser inom statsbudgetens utgiftsområde nummer sex; ”Försvar och samhällets krisberedskap”. Regeringen ger försvaret 49,3 miljarder medan samhällets krisberedskap får 4,5 miljarder. Mitt i det svenska brandkaoset, den andra augusti, valde regeringen att köpa ett nytt amerikanskt luftvärnsssystem för tio miljarder, i syfte att försvara oss från militära hot från ovan.
– Det är symptomatiskt och nästan lite ironiskt att köpet av Patriot offentliggjordes mitt under sommarens skogsbränder. Investeringar i försvaret görs på bekostnad av andra satsningar på välfärden som är en viktig del i det förebyggande arbetet för hållbar fred. Krisberedskap såväl som mänsklig säkerhet måste prioriteras ekonomiskt. De militära hoten överskuggar ständigt de hot och kriser som redan är verklighet, säger Agnes Hellström.
Alla partier för värnplikt
De två frågor som flest svenskar anser sig ”mycket oroade” för är förändringar i jordens klimat och miljöförstöring, enligt den årliga SOM-undersökningen. Därefter kommer terrorism, antibiotikaresistens och ökad främlingsfientlighet. Detta är också exempel på områden där en ”medborgartjänst” eller en ”klimatplikt” skulle kunna bidra med förebyggande arbete och krishantering. Bland riksdagspartierna var samtliga positiva till att återinföra värnplikten, även om några förslår utökade civila varianter. Feministiskt Initiativ sticker ut som det parti som inte ville återinföra värnplikten alls.
– Vi är emot värnplikt och vill istället se en frivillig könsneutral utbildning i krishantering med fokus på civila- och samhälleliga insatser. Mer resurser ska läggas på myndigheter och organisationer med förmåga att arbeta utifrån en bredare säkerhetsanalys. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör gärna vara samordnare istället för Försvarsmakten, säger Luis Lineo (Fi), säkerhetspolitiska talesperson.
Kinas soldater planterar träd
Det finns exempel på länder som har bytt ut det militära fokuset mot ett klimatfokus. Tidigare i år fick 60 000 soldater i den kinesiska armén ett nytt uppdrag – de ska plantera träd på 84 000 kvadratkilometer, ett område stort som Irland. Detta är en del av den kinesiska strategin som lanserades 2015, där 300 000 av försvarspersonalen ska få nya uppgifter som inte är kopplade till militären, rapporterar Asia Times.
Miljöpartiet
Klimatförändringarna är idag det långsiktigt största säkerhetshotet i världen och grön säkerhetspolitik kännetecknas av förmågan att se på hot, risker och konflikter utifrån ett bredare perspektiv än enbart det militära. Men klimathotet är inte det enda hotet, en rad andra utmaningar växer fram, från en tydligare hotbild från andra länder, cyberattacker och terrorism, till naturkatastrofer och pandemier.
Vi driver inte frågan att värnplikten ska ersättas med klimatplikt men vill att försvaret får ett tydligare uppdrag att bistå inom ramen för totalförsvaret. En förutsättning för att förbereda samhället för, och bemöta, risker och hot är att bygga mer resilienta, motståndskraftiga samhällen. Livsmedelsförsörjningen ska säkras genom ökad lokal produktion av mat. Att öka resiliensen i elsystemet genom att fler producerar sin egen el är också säkerhetspolitik, även om många ofta inte tänker på det.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet vill utveckla den nya värnplikten med en möjlig civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap.
Moderaterna
Nej, Moderaterna vill inte ersätta värnplikten med klimatplikt. Huvudsyftet med den återaktiverade värnplikten är att förstärka det militära försvarets personalförsörjning. Däremot har vi öppnat för möjligheten att återuppväcka civilplikten, men det är inget som ska ersätta värnplikten. Civilplikten användes när den var aktiv till att utbilda förstärkningsresurser till det civila försvaret. Det kunde till exempel gälla brandbekämpning.
Feministiskt initiativ
Fi är emot värnplikt och vill i stället se en frivillig könsneutral utbildning i krishantering med fokus på civila och samhälleliga insatser. Mer resurser ska läggas på myndigheter och organisationer med förmåga att arbeta utifrån en bredare säkerhetsanalys där beredskap vid klimatkriser och naturkatastrofer, så som skogsbränder och översvämningar, är en självklarhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör gärna vara samordnare i stället för Försvarsmakten.
Liberalerna
Nej. Återinförandet av värnplikten är nödvändigt för Sveriges försvar. Det handlar både om att bemanna krigsorganisationen och att få fler kvalificerade soldater till nyckelbefattningar. Men värnpliktiga bör även ges möjlighet att få utföra civil värnplikt. De civilpliktiga kommer exempelvis att kunna ingå i cyberförsvar, brandräddning och inom krisberedskap med mera.
Socialdemokraterna
Nej. Den allmänna värnplikten är viktig för Försvarsmaktens personalförsörjning och för folkförankringen och ska finnas kvar.
Centerpartiet
Sveriges försvar ska i grunden basera sig på frivillighet kompletterat med värnplikt när den säkerhetspolitiska situationen kräver det. Det gör den nu. På så sätt kan Försvarsmaktens personalförsörjning säkerställas. Vi vill därför inte ta bort rekrytering med plikt till försvaret. Vi står också bakom slutsatserna i försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” om att även civilplikten kan behöva aktiveras igen. Centerpartiet vill att plikt ska användas med försiktighet och när det är motiverat.
Vi värnar därför också civilsamhällets organisationer och de frivilliga försvarsorganisationerna som har en viktig roll också för samhällets krisberedskap. Det visar erfarenheter från olika händelser, inte minst skogsbränderna. Vi vill stärka den verksamheten.
Kristdemokraterna
Nej, värnplikten handlar om svensk försvarsförmåga och ytterst om att förbereda för krig mot främmande makt för att skydda svenskt territorium och demokratin. Att ersätta den med klimatplikt är inget vi förespråkar.
Fotnot: Sverigedemokraterna har tillfrågats men inte svarat.
