För människor födda utanför Europa är sysselsättningsgraden ännu lägre. Dock finns större felmarginaler i de mätningarna, enligt Anders Nilsson, tidigare LO-ombudsman och en av författarna till den kommande boken Flyktingkrisen och den svenska modellen.
– Man utgår från folkbokföringen, men den har brister i och med att det finns människor som är folkbokförda i Sverige men som lämnat landet, och människor som befinner sig i landet men inte är folkbokförda.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Stort glapp
Sysselsättningsgraden för utrikesfödda som helhet är 67 procent, medan inrikesfödda har en sysselsättningsgrad på 83 procent. Detta gap på 15 procentenheter är ett av de största i Europa. Det beror delvis på att sysselsättningsgraden för inrikesfödda är ovanligt hög i Sverige.
– Man får komma ihåg att sysselsättningsgraden för utrikesfödda i Sverige är högre än i övriga Europa, säger Anders Nilsson,
Enligt honom skiljer sig gruppen utrikesfödda från inrikesfödda genom att den statistiska chansen för en långtidsarbetslös att få jobb ökar med tiden. För inrikesfödda är det tvärtom. En teori är att medan inrikesfödda med tiden kommer längre från arbetsmarknaden, så får utrikesfödda dels bättre språkkunskaper, men framför allt ett större nätverk, vilket ökar chansen att erbjudas arbete.
– Ser vi till gruppen turkar exempelvis, så är i genomsnitt var fjärde kollega från samma land – fast turkar bara utgör ungefär en procent av alla sysselsatta i Sverige.
”Slopa krav”
Johan Bissman, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen, säger att man bedömer att både sysselsättningen och arbetslösheten kommer att öka – detta eftersom arbetskraften kommer att öka i volym framåt våren 2017.
– De som kom till Sverige som asylsökande i höstas kommer på grund av Migrationsverkets handläggningstider ut på arbetsmarknaden då.
Annars är inte problemet på längre sikt arbetslöshet, utan bristen på efterfrågad arbetskraft. Den börjar redan bli kännbar i en del branscher, inte minst i byggsektorn.
Enligt Johan Bissman finns fyra valmöjligheter för ett företag som får problem att rekrytera: Säga nej till arbete eller ordrar. Få de anställda att jobba mer övertid. Ta in utländsk direktrekryterad arbetskraft. Sänka kraven för anställning.
– Till exempel kan man slopa kravet på gymnasiekompetens, vilket skulle få ut även fler inrikesfödda i arbete.
Enligt Anders Nilsson är dagens arbetsmarknadspolitik fortfarande präglad av chocken som 90-talskrisen gav.
– Sedan dess har vi haft ett överskott av arbetskraft, men det är inget normaltillstånd under efterkrigstiden.
– Vi får allt svårare att matcha arbetssökande med lediga jobb, mycket på grund av att yrkesutbildningarna rustats ned.
Anders Nilsson är kritisk till hur flyktingar tas emot i Sverige, inte minst de långa kurserna i svenska för invandrare (SFI).
– Vi måste satsa på arbetsmarknadsutbildningar istället för att låsa in folk i långa integrationsprogram, säger han och tillägger:
– Vi har en hel bransch som försörjer sig med pengar från Europeiska socialfonden. De är beroende av deltagare.
Istället anser Anders Nilsson att SFI bör kombineras med riktade yrkesutbildningar.
– Den stora grupp som kom i höstas måste få de yrkesutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden.
– Inget är så demoraliserande som att fastna i en rundgång av olika åtgärder.
Regeringen
Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister
Vägen in i svenska samhället och in på svenska arbetsmarknaden är kantad av onödig väntetid och hinder. Därför har regeringen lagt om etableringspolitiken och infört insatser för att underlätta etableringen redan från dag ett. Fokus är att korta vägarna till arbete. För det måste vi se till att skapa ett jämnare och mer hållbart mottagande i hela landet, tidiga insatser under asyltiden samt mer individanpassade insatser under etableringstiden.
Vänsterpartiet
Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson
En allmän investeringspolitik för fler jobb, där behoven är stora: offentliga välfärdstjänster, infrastruktur, bostadsbyggande. Organisering av mottagning av flyktingar kan fortsatt förbättras, så att människor snabbare får meningsfull utbildning, yrkesträning eller arbete. Diskriminering är ett faktum på alla nivåer och behöver kontinuerligt uppmärksammas och åtgärdas. På sikt kommer skolan att vara avgörande. Det ”fria” skolvalet måste bort.
Moderaterna
Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson
För det första måste myndigheterna ha ett jobbfokus från dag ett. De måste direkt ta reda på vilken kompetens den asylsökande har. Det andra handlar att man har ett eget ansvar för att skaffa sig den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Vi vill därför ha en utbildningsplikt och obligatorisk samhällsinformation. Det tredje handlar om hur fler jobb kan skapas, framför allt enklare jobb som inte ställer så höga krav på utbildning, språk eller erfarenhet.
Liberalerna
Eric Aronson,pressekreterare
l Sverige behöver startjobb med lägre lön, låg skatt och avskaffade arbetsgivaravgifter för att ge fler nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. För att höja sysselsättningen bland exempelvis utomeuropeiskt födda, med särskild låg förankring på arbetsmarknaden, behöver vi också reformera arbetsrätten som i dag omfördelar arbetslösheten till särskilt utsatta grupper. Liberalerna vill också införa en yrkesskola, motsvarande yrkeshögskolan fast på gymnasial nivå.
Centerpartiet
Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson
För att öka sysselsättningsgraden bland utrikes födda krävs olika åtgärder. Dels en bättre fungerande matchning och kompletterande utbildningar. För många med kort utbildning så krävs det bättre förutsättningar för fler enkla jobb, till exempel ingångslöner och introduktionsanställningar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kristdemokraterna
Fredrik Hardt, pressekreterare
l Kristdemokraterna har presenterat en arbetsmarknadspolitisk lösning i form av en ny anställningsform som kallas introduktionsanställningar. Där föreslår vi från politiken, utan att störa arbetsmarknadens parters lönebildning, att personer ska kunna kliva in på en anställning till 75 procent av den kollektivavtalade lönen under en begränsad tid. Det här kan bidra till att öppna arbetsmarknaden för fler som i dag saknar möjlighet att bli anställningsbara.
Sverigedemokraterna
Paula Bieler, talesperson i integrationsfrågor
Vår arbetsmarknadspolitik riktar in sig på matchning och ökade möjligheter att anställa. Exempelvis ges mer resurser till yrkeshögskolan och staten tar över en del sjuklöneansvar. Även om vi undviker satsningar som särbehandlar nyanlända kan vissa förslag ge extra utslag i denna grupp. Exempelvis ger lärlingsanställningar möjlighet att genom praktik validera och komplettera medhavda kunskaper.
