Det sammanlagda skuldtaket hos pensionärer uppgick förra året till 3,3 miljarder kronor, en uppgång med drygt en miljard jämfört med 2010.
I hela Sverige ökade antalet pensionärer med skulder hos Kronofogden med nästan 23 procent under samma tid. I Stockholms län låg ökningen på 38 procent.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Det finns flera förklaringar till den stora uppgången, dels har andelen pensionärer ökat och dels fanns flertalet av de skuldsatta 65-plussarna i Kronofogdens register redan innan de gick i pension. Men bryter man ner siffrorna finner man även andra orsaker till det ökande skuldberget.
– Vi ser att det skett en förskjutning från 2010 och framåt och ökningen har varit ganska kraftig. Det är en blandning av lån, obetalda räkningar, räntor och skatter. Många har haft sina skulder under lång tid, det är inte ovanligt att man varit överskuldsatt ända sedan 90-talet, säger Johan Krantz, analytiker hos Kronofogden till ETC Stockholm.
Trenden är tydlig; allt fler äldre söker hjälp hos kommunernas skuldrådgivare.
– Vi får signaler om att pensionärer är den nya kundgruppen. Det ska man absolut vara uppmärksam på, säger han.
Pensionen innebär för det stora flertalet en lägre inkomst som kan vara svår att anpassa sig till.
– Fortsätter människor leva som de gjorde då de hade en fast löneinkomst kan effekten bli en högre skuldsättning, vilket på sikt är en fara eftersom de då riskerar att hamna hos Kronofogden, säger Johan Krantz som dock inte är beredd att gå så långt att han kallar pensionen en skuldfälla.
”Pensionen – en riskfaktor”
Däremot, menar han, är det viktigt att förbereda sig i god tid så man vet hur mycket man har att röra sig med den dag lönekuvertet ersätts av pensionsutbetalningen.
– Pensionen är en riskfaktor sett ur ett skuldperspektiv och något vi måste hålla höjd för.
På Pensionärernas riksorganisation, PRO, är man medveten om problemet. Många medlemmar har svårt att få vardagen att gå runt på en knaper pension.
– Vi jobbar mycket med konsumentpolitiska frågor, inte minst vill vi föra fram att det inte är skamligt att söka hjälp med skuldsanering om man hamnat i ekonomiska bryderier. Det är bättre att ta emot hjälp än att tiden går och man hamnar i ett värre elände, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.
Hon tycker inte att det är konstigt om man som pensionär plötsligt hamnar i en situation då man får svårt att få pengarna att räcka till allt.
– Det räcker med att man plötsligt tvingas göra ett större tandingrepp så får det konsekvenser för ekonomin. Det finns oftast inga marginaler och då kan jag förstå att det är lockande att ta ett sms-lån och det är lätt att hamna i en ond cirkel, säger hon.
Om man alltid har varit två och delat på hushållsekonomin och den ena partnern plötsligt avlider, rubbas så klart hela tryggheten när allt ska betalas ur en plånbok.
”Viktigt att uppmärksamma”
– Vi har grupper som har svårt att få pengarna att räcka till, framför allt gäller det ensamstående kvinnor med låga pensioner.
Äldre personer är också en utsatt grupp när det gäller bedrägerier, vilket kan bli en dyrköpt nota för offret.
– Vi vet att en del låter sig övertalas att köpa dyra saker av telefonförsäljare. Plötsligt har man sagt ja till något som man egentligen inte vill ha. Vi arbetar ständigt med att uppmärksamma våra medlemmar på att inte låta sig luras och vi upplyser också om att inte se skuldsanering som ett nederlag utan som en hjälp att reda ut sin ekonomiska situation. Det finns många olika anledningar till att man hamnar i skuld, men de allra flesta äldre vill göra rätt för sig, säger Christina Tallberg.
Beroende av allmosor
Rädslan för att bli hemlös sitter djupt rotad och den högst prioriterade utgiften för de flesta, även pensionärer, är att se till att hyran betalas i tid.
Vid en rundringning till de kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder och Micasa som ETC Stockholm gjort finns inga siffror som pekar på att äldre slarvar mer med hyran än yngre.
– Hellre svälter man än blir sen med hyran, säger Christina Tallberg.
Fattigpensionärerna, de som helt enkelt inte klarar av att leva på sin pension utan är beroende av ideella organisationers allmosor, möter Rickard Loblom varje dag i sitt arbete som verksamhetschef på Stadsmissionens äldrecenter på Fleminggatan i Stockholm.
– Antalet ekonomiskt utsatta som söker sig till oss för ett billigt mål mat ökar stadigt, säger han.
När äldrecentrumet öppnade 2013 hade man knappt 3 000 besökande per år. I dag, med 16 000 gäster på årsbasis, ligger man på smärtgränsen för vad man klarar av.
– De som kommer hit gör det för att få ett billigt mål mat och umgås. Som det ser ut i dag är pensionssystemet underdimensionerat. De får inte ut tillräckligt mycket så att de kan leva på det och jag är inte förvånad över att pensionärernas skulder hos Kronofogden ökar, säger Rickard Loblom.
