Kraftig ökning av larm från skyddsombuden

Att begära hjälp från Arbetsmiljöverket är skyddsombudens sista utväg om de inte kommer överens med arbetsgivaren om hur arbetsmiljöproblem ska åtgärdas. Det kan handla om exempelvis bristfälliga rutiner, säkerhetsfrågor eller stressad personal. Och det blir allt vanligare att skyddsombuden larmar till Arbetsmiljöverket.

Sedan 2000-talets början har det skett en tredubbling av antalet anmälningar. 2017 begärde skyddsombud hjälp i 567 fall och brister i psykosocial arbetsmiljö var allra vanligaste orsaken. Närmare en tredjedel av anmälningarna rör sådant som stress, arbetsbelastning och ledarskap. Exakt vad ökningen beror på har inte Arbetsmiljöverket analyserat men att stress och arbetsbelastning ligger bakom merparten av anmälningarna är inget som förvånar Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

För snart två år sedan infördes nämligen nya föreskrifter, Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som skärpt arbetsgivarnas ansvar för den psykosociala arbetsmiljön.

– Ju mer kända de blivit desto mer ökar anmälningarna, och det speglar väl arbetsmarknaden i någon mån. Vanligast är att det handlar om arbetsbelastning. Och det finns en hel del som vittnar om att i vissa sektorer som exempelvis vård, skola, omsorg är just arbetsbelastingen ett problem. Man pratar om brist på resurser för att kunna uppfylla de krav som ställs, till exempel underbemanning, säger Ulrich Stoetzer.

Stressen ökar

Att jobbstress och psykisk ohälsa ökat kraftigt de senaste decennierna har slagits fast i ett flertal rapporter från Arbetsmiljöverket. Detta var också anledningen till att de nya föreskrifterna infördes våren 2016.   

– Vi ser en stark effekt i och med ökad kunskap kring de här frågorna. Det kan man se både utifrån media och på de förfrågningar man ställer till oss och våra inspektörer, säger  Ulrich Stoetzer.

Han poängterar att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en balans mellan resurser och de krav som ställs på de anställda.

– När det inte fungerar uppstår det obalans, och fortgår det över tid blir det en ohälsosam arbetsmiljö som kan leda till ohälsa på sikt. Risken för olyckor kan också öka med arbetsbelastning. För att lösa det kan arbetsgivaren antingen tillföra resurser eller minska på kraven.

Svenskt Näringsliv kritiska

Svenskt Näringsliv tillhörde de främsta kritikerna när de nya föreskrifterna infördes. De menade att ett alltför stort ansvar lades på arbetsgivaren och att det hade räckt med vägledning och riktlinjer. I dag är ändå Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, positiv.

– Genom att föreskrifterna infördes och den debatt och diskussion som varit så har medvetenheten och kunskapen ökat vilket naturligtvis varit positivt i grunden. Kanske inte bara för den psykosociala arbetsmiljön utan också för arbetsmiljöfrågorna i stort.

Så ni har svängt nu?

– Svängt har vi inte gjort. Men på något vis får man gilla läget, och man måste ändå konstatera att det har gjort att medvetenheten ökat hos alla.