– Det kan vara allt från att höra skämt om homosexuella som inte är riktade mot en själv till enstaka personer i studien som har upplevt dödshot eller kränkande särbehandling där till och med chefer har stått för mobbning, säger hon.

Bilden är dock komplex och kopplad till den specifika arbetsplatsen, till personens position, men också till om man uppfattas som normbrytande eller inte och till hur chefer och kollegor förhåller sig till det.

– Ett exempel är fikarummet där alla förutsätts vara heterosexuella och att samtalsämnet kretsar kring den typen av mer normativt liv, vilket ger en upplevelse av utanförskap.

”Sortera in folk i fack”

I uppdraget ingick speciellt att titta på transpersoners arbetsmiljö. Bland annat visar en stor, nederländsk studie att bisexuella är mer utsatta för mobbning än homosexuella. Vad det beror på är svårt att säga.

– Man vill gärna sortera in folk i fack, att man är det ena eller andra. Det kan vara så att man uppfattas vara mer opålitlig, mer annorlunda, om man inte har det som uppfattas som en tydlig identitet, säger Andrea Eriksson.

Ett organisatoriskt klimat som upplevs vara stödjande gentemot hbtq-personer pekas ut som en viktig faktor för att skapa en god arbetsmiljö. Andrea Eriksson säger också att ledarskapet är jätteviktigt. Många personer med transerfarenheter upplever att deras chefer saknar kunskap kring transfrågor.

– Kompetens är en sak, men det är inte det enda. Det måste följas upp och efterlevas. Man kan bli hbtq-certifierad som arbetsplats, men om man inte i det dagliga uppmärksammar och säger till när någonting händer, då har ju den utbildningen ingen effekt.