Migrationsverkets kostnader för tillfälliga asylboenden skenar. För två år sedan kostade boendena 77 miljoner kronor, i år är summan redan uppe i nästan 400 miljoner. Orsaken är framförallt att de egna lägenheterna inte räcker till.
– Vi har en stor bostadsbrist, och samtidigt måste de som kommer hit ha någonstans att bo. Tyvärr har vi inget annat val än att hitta tillfälliga boenden, även om det varit bättre för alla om vi haft vanliga lägenheter istället. Ja, förutom för leverantören av boendena, säger Martin Helander, kapacitetsplanerare på Migrationsverket.
Dyrare med tillfälliga boenden
För samtidigt som behovet av bostäder ökat, har också allt fler börjat driva asylboenden som affärsverksamhet. Bara de senaste månaderna har flera nya boenden öppnat i Västra Götaland. För varje person som bor i ett boende betalar Migrationsverket runt 200 kronor, och upp till 350 om det ingår mat. Ett ställe som Bert Karlssons Stora Ekeberg i Skara, med 350 platser, kostar Migrationsverket drygt tre miljoner kronor i månaden. Priset för Migrationsverkets egna boenden är ungefär en tredjedel.
– Det blir väldigt mycket dyrare med de tillfälliga boendena. I normala fall räcker våra egna bostäder, men nu har vi det högsta antalet asylsökande sedan Balkankriget, säger Martin Helander.
Campingkedjan Nordic camping är ett av de företag som nyligen gett sig in i asylboendebranschen. För ett år sedan öppnade man sina campingar i Helsingborg och Östersund för asylboende, och under hösten även Hökensås camping i Tidaholm och Edsviks camping i Grebbestad.
– Det kändes ganska naturligt att gå in och tala om att vi finns och vad vi har att erbjuda, säger bolagets vd Tom Sibirzeff.
Forfarande stora behov
På campingarna bor de asylsökande i vinterbonade stugor med egen toalett och pentry. Platserna kostar mellan 165 och 185 kronor per person och natt, bara platserna i Västra Götaland ger alltså campingkedjan 830 000 kronor i månaden. Men Tom Sibirzeff menar att tiden är förbi då oseriösa aktörer kunde tjäna stora pengar på flyktingboenden. Han påpekar att Migrationsverket har ökat kraven på anläggningarna inför årets upphandling.
– Det tycker jag är helt rätt. Det handlar inte bara om att det ska vara bra rum, utan hur mycket personal som ska finnas, och att det ska finnas kommunikationer och internetuppkoppling, säger han.
Men även om de nystartade tillfälliga asylboendena har ordnat det mest akuta för flyktingarna, tak över huvudet, finns det fortfarande skriande behov, det vittnar inte minst de ideella organisationerna om.
Enligt Harry Brandqvist, styrelseledamot i Röda korsets krets i Tidaholm, handlar stödet till de boende på campingen både om praktiska saker som att ordna fram kläder och skor, och om att skapa aktiviteter som bryter isoleringen.
– Utan oss skulle det bli mycket mer isolerat för dem. Även om det går bussar in till stan några gånger i veckan kan det vara svårt att få kontakt med andra människor, säger Harry Brandqvist.
Ska få bostad efter en månad
En av dem som har varit i branschen i ett par år är Jim Hoppe. Han har haft sex asylboenden i Sverige, bland annat Åtorps herrgård i Munkedal. I somras stängde det och fyra andra av hans boenden. Men nu kommer Åtorp öppna igen.
– Så verkar det bli, men jag kommer driva färre anläggningar än förut, säger han.
Både Åtorps herrgård och många andra av de boenden som öppnat senaste tiden kommer inte bara fungera som hem åt dem som väntar på asyl. Eftersom få kommuner klarar av att hitta lägenheter åt dem som väl fått uppehållstillstånd blir det tillfälliga boendet ibland långvarigt.
Kommunerna har inte tillräckligt med lägenheter.
– Meningen är att man ska få en bostad senast en månad efter man har fått uppehållstillstånd, men så ser det inte ut nu. Vi har över 10 000 personer just nu som har fått permanent uppehållstillstånd, men ingen bostad. Det är verkligen inte bra, allt sätts ju på paus och det är svårt att starta upp sitt liv ordentligt utan ett hem, säger Martin Helander.
Karin Annebäck, Stina Berglund
