– Fördelarna var ju väldigt stora, tydliga och påverkade på många områden. Framförallt minskade stressymptom, förbättrad sömn, minskade sjukdomar när det gäller muskelsymptom. Tröttheten minskade och piggheten ökade med 51 procent. Upplevelsen av att orka fullgöra sina arbetsuppgifter ökade med 59 procent. Energi kvar när man kom hem från jobbet ökade till 142 procent. Det är oerhört kraftiga förändringar, summerar han sina analyser från Svartedalen.

Tittade inte på ekonomin

De tittade inte närmre på ekonomiska aspekter då utgifterna var givna från början med anställningar av nya undersköterskor för att täcka upp. Därför inte heller på minskade utgifter genom färre sjukskrivna.

– Sjukfrånvaron minskade dock, men inte lika dramatiskt. Det var mer den upplevda känslan av förbättrad hälsa, och den är nog det viktigaste också, säger Bengt Lorentzon.

"Man behöver träna"

Det fanns hälsoaspekter som inte förändrades för undersköterskorna genom att gå ner i arbetstid. Ofta rörande kost, motion och annat. Då har man tidigare tänkt att de frågorna inte varit så intressanta eller relevanta för ämnet. Men enligt Bengt Lorentzon är det precis tvärtom.

– Poängen nu med den här formaliserade studien är att alla de områden som inte har förbättrats är beroende av en folkhälsoaspekt. Och den säger då att väldigt många människor som har manuellt arbete, låg utbildning, är födda utomlands och så vidare har genomgående en sämre hälsa än människor med andra uppväxtvillkor. Det visar sig i betydelsen att vissa sjukdomar, som hjärtsjukdomar med mera, är vanligare i den gruppen än i hela befolkningen. Man motionerar mindre systematiskt och det finns en utbredd uppfattning om att det manuella arbetet gör att man rör sig ändå. Men oftast sliter det mer på musklerna så man behöver träna för att klara jobbet. Är konditionen och muskelträningen på så låg nivå så sliter det och sjukdomar uppstår.

– Men min slutsats är att den reducerade arbetstiden ändå är oerhört värdefull då man genom den får så pass stora effekter som kan utnyttjas till att både kommunicera kring och åtgärda de andra problemen. Att reflektera kring träning och hälsosam kost och motivera till det.

Borgerliga var emot

De borgerliga partierna motsatte sig projektet i Svartedalen från början. I mars 2016 lämnade dåvarande kommunalrådet Maria Rydén (M) in en motion om att avsluta försöket i förtid. Projektet fick efter många politiska turer ändå löpa linan ut, men i december 2016 tog det slut.

ETC Göteborg, som besökt Svartedalen ett flertal gånger sedan projektet startade pratade med undersköterskorna igen ett och ett halvt år senare. Då var stämningen att man under en tid hade fått uppleva hur bra det hade kunnat fungera, men att den möjligheten nu var bortsliten.

– Man kunde ha ett liv när man jobbade sex timmar. Det hände att jag kunde hämta barnbarnen på förskolan – det skulle ju aldrig gå nu, berättade Carina Dahl, en av de anställda, då.

Legat i dvala

Efter maktskiftet i staden vid förra valet så har frågan om förkortad arbetstid legat i dvala. Bengt Lorentzon ser ändå att försöket på Svartedalen kan föra frågan vidare.

– Ett metodiskt arbete leder ju framåt. Som det är nu så är det en ohållbar situation att undersköterskor slits ut. Kanske inte på grund av sitt arbete, utan på grund av sin utsatthet i ett folkhälsoperspektiv, och det kan man förändra genom att minska arbetstiden, säger han.

– Om man kan förbättra sin pigghet när man kommer hem från arbetet med 146 procent, då betyder det att man tidigare inte hade något alls att ta av. Man orkar bara äta enklaste möjliga maten, sätta sig i soffan och sen sova innan arbetsdagen börjar igen. Det är därför det här är helt nödvändigt.

Hur positiva resultat man än får rent vetenskapligt så kokas det ändå ner till politisk vilja att genomföra det, menar Bengt Lorentzon.

– Ja, det gör det ju helt klart. Men, det är ju en annan fråga.