Koranbrännare i rätten: Yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp?
En 27-årig åtalas för att ha bränt Koranen, en händelse som filmades och lades ut på internet.
Bild: Emanuel Hendal / Polisens förundersökning
Dagens ETC
Yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp? En tre år gammal koranbränning kan bli avgörande för hur Sverige hanterar anti-islamaktivister.
Dagens ETC bevakar rättegången där en 27-årig ex-moderat radikaliserats av en giftig internetmiljö på den yttersta högerkanten:
– Jag har muslimska vänner. Men man måste få kritisera religion, försvarar sig mannen, som skapat och spridit videon där en koran brinner till musik ökänd från massmordet på muslimer i Christchurch.
Det sitter en propert klädd äldre herre med glasögon och grånad skäggstubb bland åhörarna i Jönköpings tingsrätt. Han lyssnar noga, och med snirklig handstil i ett linjerat kollegieblock antecknas prydligt allt som sägs bakom pansarglaset. Ali Hajar har tagit ledigt från arbetet som planarkitekt, rest 13 mil, och är här för att han vill få svar på en fråga: Varför? Varför har en ung utbildad man med bra it-jobb, en främling, dumpat en sönderbränd koran med bacon vid dörren till moskén dit Ali Hajar går för att be? Och inte bara det – eldandet har filmats, tonsatts med mordmusik, och sedan lagts ut med många tusen tittningar som följd.
– Vad har vi muslimer i Linköping gjort för att han ska ge sig på oss? Om det handlar om kritik, varför gjordes det på natten, varför dolde de sina identiteter? undrar Ali Hajar, och beskriver hur dådet ännu skapar stark oro i församlingen.
Människor är rädda: ”Det börjar med att man bränner en bok på torget, och kan sluta med massmord.”
Det är ett pikant fall, med mycket löjl för den med svartsynt humor, och det saknas ett självklart motstycke i svensk rättshistoria. Både åklagare och försvar vet att det står och väger på gränsen av fria och fälla – när slutar yttrandefrihet, och hets mot folkgrupp tar vid? Ja du. Rättens nämndemän har tufft tänkande framför sig efter torsdagens förhandling.
Från Srebrenica till Linköping
Det vi vet är att klockan fem på morgonen den 11 september – notera datumet – 2020 så tar en grupp på minst fyra män en klotgrill, lägger på en grön koran samt ett paket bacon, sprutar på massor av tändvätska och sätter fyr på hela kalaset. De sotiga resterna har därefter lagts vid Linköpings största moské i tid lagom för fredagens välbesökta lunchbön. Åklagaren berättar hur kommun och polis gick upp i stabsläge och Säpo kopplades in. Var det en dåres varning inför en våldsattack?
Hela förloppet har filmats med skakiga mobiltelefoner, klippts ihop, och man har lagt på ”Remove kebab”, olidlig umpa umpa-musik med ursprung i 90-talets blodiga krig på Balkan. Från början är det en serbisk nationalisthyllning till Radovan Karadžić, krigsbrottslingen som dömdes för folkmordet på muslimer i Srebrenica, men sedan 2019 är den även förknippad med masskjutningen i Christchurch, Nya Zealand, då 51 människor miste livet. Mördaren livestreamade sig själv medan han lyssnade på den låten precis innan han började skjuta, och hade skrivit ”Kebab remover” på sitt maskingevär.
Ordvitsar om grillfest på koran
Den ruffigt redigerade musikvideon på koran/bacon-aktionen i Linköping har redan samma dag laddats upp på Youtube på en kanal skapad dagen innan. Sedan har den spridits via ett Twitterkonto, även det registrerat ett dygn tidigare, till media på den yttersta högerkanten. På fyra dagar fick den 16 000 tittningar med hjälp av delningar från bland andra Katerina Janouch, och den egenpåkomna taggen #BBQuran: Barbeque, grilfest, och quran, koranen.
– Det är en ordvits, förklarar den mustaschprydde åtalade i rätten.
Under de år som gått sedan ”verket”, som han kallar det, har den nu 27-årige mannen – en gång i tiden folkvald liberal, sedan moderat, nu självutnämnd libertarian och anarkokonservativ – hunnit gifta sig och blivit småbarnsförälder. Den förr så långa, frihetliga rock’n’roll-manen är nedklippt till en städad herrfrisyr. Hans 70-talsdoftande rockband med hundvisslande SD-texter, har splittrats.
Han är den enda man kunnat knyta till brännvideon. Det finns fingeravtryck på den skadade boken, skarpa digitala spår från dator och telefon, övervakningsfilm då han handlar bacon, korttransaktionen på Akademibokhandeln.
Från att i polisförhören genomgående ha svarat ”inga kommentarer” har mannen svängt om helt och erkänner. Han har varit med i skapandeprocessen av filmen, han har spridit den –men han har aldrig haft något uppsåt att hota, hata, kränka eller hetsa mot folkgrupp. Det handlar om yttrandefrihetsskyddad religionskritik som inte riktar sig mot muslimer som människor. Bara deras tro.
– Han uttalar inget konkret mot muslimer. Vi tillåter att folk känner sig kränkta. Hetslagstiftningen är en inskränkning av yttrandefriheten som ska tillämpas restriktivt, säger försvarsadvokaten Felix Nelson eldigt, och jämför sin klient med den kände Elisabeth Ohlson och hennes provokativa fotografier.
Skojig mememusik i högerkretsar
Den hetaste potatisen i den här grytan är den massaker-ökända låten ”Remove kebab” i kombination med koranbrännandet. Den är inte olaglig och finns på Spotify. Då är det orimligt att den då kan utgöra ett hot, menar advokat Nelson.
Den åtalade själv säger att det bara är humoristisk mememusik, för obskyrt för att kunna ses som hets mot folkgrupp. Kopplingen till folkmord och Christchurch är vag.
– I de internetbaserade högerkretsar som jag hängt i under många år är den vanlig, en anti-islamskt låt som används i anti-islamska memes. Ett internetfenomen.
Genom den snabba förhandlingen, över på under fyra timmar, har den åtalade en uttryckslös uppsyn och stirrar oftast uppåt taket. Enda gången det brinner till är när åklagare Eva Nemec Nordh pressar honom. Vad består hans islamkritik av, egentligen?
– Yttrandefriheten är en viktig del av mänskliga rättigheter. Risken är att islam som idé inskränker den allvarligt, genom att hota till tystnad och skapa rädsla. Jag gjorde det här anonymt för att inte bli som Lars Vilks. Men jag ville inte hota någon. Delar av islam är absurda. Som att man inte får äta fläskkött! Det måste man få kritisera!
Anti-fläskattityd hotar friheten
Åklagare Nemec Nordhs fråga hur det stör hans yttrandefrihet att andra frivilligt avstår fläskkött, förblir obesvarad. Hon pressar på, undrar vad han vill få fram i den politiska debatten genom en koranbränning med bacon.
– Att man ska kunna kritisera, skända religionen och det som den håller heligt, säger mannen, varpå åklagaren replikerar: ”Meningen är att få skända en religion, det är budskapet med filmen?”
Det blir en lång, lång tänkvärd tystnad. Till slut säger den åtalade:
– Jag väljer att inte svara på det.
Efter rättegången är Ali Hajar lite besviken, även om det var väntat att han inte skulle få svar på frågan varför det här hände.
– Mannen ljuger. Islam kritiseras hela tiden, men det här är inte kritik. Hur ska vi kunna svara på en bränd bok utanför vår moské? Det är en envägskommunikation. Han spenderar för mycket tid på de här högerforumen på internet, han säger ju själv att han varit där i många år, säger Ali Hajar och suckar.