BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Att han valde att beskriva just Sverige som måltavla, snarare än de människor som drabbades av attacken, har redan skapat stora svallvågor i attackens efterföljd. Bara dagar efteråt har många krävt hårdare tag, framför allt mot personer utan svenskt medborgarskap.
Storgöteborgs polischef Erik Nord uttryckte exempelvis under söndagen att ”det borde räcka med att utländska medborgare uttrycker sympatier för icke-demokratiska samhällssystem för att kunna utvisa dem”. Ett förslag som kan bli svårt att förena med värnandet om den lagstadgade rätten till tanke- och åsiktsfrihet.
I förrgår sammanfattade Aftonbladet, under rubriken ”Skulle utvisas – nu ska politikerna få fler att lämna Sverige”, ett antal utspel om repressiva åtgärder som gjorts de senaste dagarna.
Centerledaren Annie Lööf och Moderaternas Anna Kinberg Batra kräver båda insatser för att fler personer ska utvisas från Sverige. Oavsett om dessa är misstänkta för terrorbrott eller inte.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson vill se samtliga personer som är efterlysta efter att ha gömt sig för att undgå utvisning tagna i förvar. ”Det är orimligt att vi har potentiella terrorister som avviker och försvinner”, säger han, fast det bevisligen inte finns något som helst samband mellan att leva gömd och att begå terrorhandlingar.
Inrikesminister Anders Ygeman uttryckte också i SVT:s Agenda att han vill kriminalisera ”samröre” med terrororganisationer, något som inte är möjligt i dag eftersom det krockar med den svenska grundlagens rätt till föreningsfrihet. En mänsklig rättighet som är avgörande för att kunna organisera sig utan statlig inblandning, till exempel.
Röster har också höjts för att utöka både kameraövervakningen och möjligheterna till avlyssning av enskilda.
Konturerna av en polisstat tar form. Huvuddelen av dessa åtgärder ska riktas mot människor med utländskt medborgarskap som sökt skydd i Sverige, många gånger på flykt undan händelser som liknar den på Drottninggatan.
I stället jämställs dessa personer, särskild de som lever gömda, utan omsvep med terrorister, utan nyansering. Samtidigt saknas förslag på åtgärder mot den högerextrema terror som exempelvis Anton Lundin Pettersson uppvisade i Trollhättan 2015, eller de bombdåd med koppling till den nazistiska rörelsen som ägde rum i Göteborg i höstas.
Detta står i skarp kontrast till den kärlek och solidaritet som proklamerats som Sveriges svar på fredagens attack.
Verklig solidaritet hade i stället kunnat utgöras av en amnesti för de som håller sig gömda. Vem tror på allvar att ett liv som gömd flera år i Sverige är att föredra om man kunnat återvända riskfritt till ett värdigt liv i sitt hemland?
Rädslan är en dålig rådgivare, twittrade advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg två dygn efter attacken. Men de senaste dagarna har makthavare utnyttjat just människors rädsla för att kunna sjösätta förslag på lagstiftningar som kommer att inskränka alla människors frihet, inte bara de som lever här utan papper.