Konstnärer knyter band över gränserna

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Med bas i Bukarest driver Simona Dumitri och Ramona Dima, som de egentligen heter, ett feministiskt galleri där bara icke-män ställer ut. Dessutom forskar de på offentliga minnen, och vilka som får plats i historieskrivningen. De är inte hotade till livet i Rumänien, men deras verksamhet som fokuserar på lgbtqi-frågor är åsidosatt och ibland kritiserad.

– Samtidigt ser vi hur lagarna stramas åt kring hur en familj kan och får se ut, och när fascismen växer över Europa och världen, säger Simona Dumitri och förklarar hur hon och Ramona Dima kommer att producera en kokbok i Malmö med recept och anteckningar från möten med människor i staden.

– Genom att bjuda in oss på middag hos olika personer och grupper, kan vi dela både erfarenhet och maträtter. Boken blir också ett arkiv över tiden i Malmö.

Många har utsatts för våld och hot

2016 visade en rapport från Myndigheten för kulturanalys att var tredje författare eller konstnär i Sverige någon gång har utsatts för hot, våld, trakasserier, stöld eller skadegörelse. Någon motsvarande internationell statistik finns inte, men det är ett faktum att konstnärer är bland de första att utsättas för hot i stater med bristande demokratiska system.

I augusti gavs Konstnärsnämndens i uppdrag av regeringen
att mer specifikt finna metoder för att skydda och hjälpa konstnärer under hot. Bland annat genom att öka kunskapen och förståelsen för konstnärers situation, men också att samla och sprida information om det stöd som finns att tillgå.

– Vårt uppdrag är att utveckla insatser som kan vara till stöd för alla konstnärer som är verksamma i Sverige och som utsätts för något som bryter svensk lag, detta oavsett medborgerlig status eller verksamhetsland, säger Rickard Carlsson är kommunikatör på Konstnärsnämnden.  

”Vilka har rätt att synas?”

Anna Wahlstedt är projektledare för Unicorns residensprogram. Hon uppskattar regeringsuppdraget, men frågar sig samtidigt vilka som inkluderas i arbetet.  

– Vilka har möjlighet och rätt att synas i den offentlighet som värnas? Vi har redan sett privata och statliga arrangemang som Bokmässan och Almedalen, där friheten i offentligheten har inskränkts med syfte att samtidigt upprätthålla det fria ordet, säger Wahlstedt.

– Demokratin i dag har fått en helt annan klang och utrymme, och vi vill inte kompromissa med en offentlighet som rymmer förtryck. Istället för att följa stadgat vill vi arbeta i praktiken, med metoden människa till människa.

Enligt Anna Wahlstedt saknar statliga myndigheter civilsamhällets praktiska erfarenhet, samt att de kan begränsas av ett kommunalt, regionalt eller statligt intresse. Så fungerar inte Unicorn. Deras verksamhet grundar sig nätverk och i en solidaritet konstnärer emellan.

– Vår stora tanke är att knyta band mellan flera organisationer och människor i Europa och att skapa ett internationellt motstånd mot det förtryck som drabbar konstnärer och kulturarbetare i många länder.