I Växjö finns 16 konstgräsplaner, 14 av dem har beläggning med SBR som är det billigaste granulatet. SBR-granulat görs bland annat av gamla bildäck och är också det sämsta alternativet för miljön eftersom de kan innehålla metaller och andra tillsatser. Materialet är å andra sidan återvunnet, vilket inte gäller för EPDM-granulat. EPDM är nytillverkat industrigummi och finns på två konstgräsplaner i Växjö.  Det innehåller inga tillsatser, men genererar lika mycket mikroplaster som SBR. Den minst vanliga, och mest miljövänliga, varianten är granulat av naturkork. Ingen konstgräsplan i Växjö har granulat av kork. 

– Det är naturligtvis en budgetfråga, för det är rätt dyrt, konstaterar Eva Johansson (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Men, säger hon, kommunen har bytt ut gummigranulat från bildäck till miljövänligt granulat eftersom det är det bästa som finns i dagsläget.

Det finns ju kork också?
– Vi måste titta på hur hållbart det är. Men vi håller ögonen öppna. Det handlar till exempel om snöröjning, följer korken med då?

Det gör ju gummigranulatet också?
– Ja, men då går det att sopa tillbaka.

Eftersom gummigranulatet på konstgräsplanerna innebär en miljörisk kommer miljö- och hälsoskyddskontoret att göra en tillsyn.
– Vi ska inventera våra konstgräsplaner i höst. Vi ska inventera vilka konstgräsplaner vi har, hur de är uppbyggda och hur de sköts, säger miljöinspektör Karin Eskilson.

Hur tillsynen ska gå till eller exakt när den kommer att genomföras är inte planerat ännu.
– Om vi ser att man är slarvig så kan vi ställa krav på att minska utsläppen. Det är därför vi tittar på det för att vi vet att det är problem.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Rapport om mikroplaster

Svenska miljöinstitutet IVL presenterade i april en uppdaterad version av sin rapport om mikroplaster som publicerades första gången förra året. Rapporten är framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket.

– Att det skulle vara så stora mängder från konstgräsplaner var oväntat. Hur mycket som hamnar i havsmiljön vet vi inte, och spridningsvägarna för det gummigranulat som varje år försvinner från planerna är oklara. Det behövs mer forskning för att kunna säga hur mycket som når vattenmiljön och vilka eventuella åtgärder som bör sättas in, säger Mikael Olshammar i IVL:s pressmeddelande.

Miljöriskerna med mikroplasterna från bland annat konstgräsplanerna är föremål för en motion till kommunfullmäktige från vänsterpartisterna Carin Högstedt och Örjan Mossberg. 

”Vad kan Sverige och Växjö kommun göra åt detta gigantiska problem som mikroplaster och engångsplaster utgör?“, skriver de. Därför vill de att kommunen ska dra sitt strå till stacken för att minska utsläppen av mikroplaster.

De vill att kommunala styrelser och nämnder ska ta fram handlingsplaner, ställa krav i upphandlingar som minskar användningen av miljöstörande plaster och öka medvetandet om miljöriskerna med plast hos medborgarna.

Vilken effekt tror du att motionen får?
– På fullmäktige i maj hade vi med en annan motion om användandet av solenergi. Det måste till en strategisk plan på solenergi och den skickades till arbetet Agenda 2030. Det är ju inte hel negativt, men när kommer det igång? Vi var det enda partiet som biföll motionen. Jag väntar mig ungefär samma för den här motionen. Växjö är Europas grönaste stad, men varken energiplanen eller kemikalieplanen är något att hurra för, säger Carin Högstedt.

Hon tycker att tjänstemännen i Växjö kommun är mycket bra, men att intresset för miljöfrågor från politikerhåll är för dåligt. Själv har hon inte tillräcklig teknisk eller ekonomisk kunskap för att säga hur kommunen borde hantera konstgräsplanerna.
– Men jag förväntar mig att motionsbesvarandet innehåller en utredning om vad man kan göra. Det jag har sett är avrinningsdiken som fångar upp granulatet, säger Carin Högstedt.

Varför är det är viktigt?
– Det är faktiskt en överlevnadsfråga. Jag vill få barnbarnsbarn och att de fortfarande kan äta fisk. För mig är det en djurskyddsfråga. Jag mår illa av att fåglar och fiskar äter de här plasterna och avlider, säkert plågsamt. Det var där det började, mitt intresse för plast, med djurskyddet.

Det behövs en omställning i hur vi lever och brukar jordens resurser, menar hon. Och där bör Europas grönaste stad vara en spjutspets.

Eva Johansson, kultur- och fritidsnämndens ordförande, svarar att de hela tiden har en omvärldsbevakning för att se om det finns bättre alternativ, även om det inte går att byta alla konstgräsplaner på en gång. Bland annat spanar kommunen på Ljungby kommuns hybridgräsplaner där det finns båda vanligt gräs och konstgräs.

– Vi jobbar hårt med detta för vi vill att det ska vara så bra som möjligt och vi är Europas grönaste stad, då får vi inte fuska med miljön. Det gäller också att ta ansar för ekonomin, men vi gör vad vi kan för att ta ansvar för miljön, säger hon.