Könsstympning förekommer i Sundsvall

Enligt en beräkning från Socialstyrelsen finns omkring 38 000 flickor och kvinnor som har könsstympats innan de kom till Sverige. 7 000 av dem är under 18 år.

Hur många av dem som finns i Sundsvall är omöjligt att säga. Men klart är att antalet ökar.

– Kvinnlig könsstympning förekommer inte bara i afrikanska länder som Somalia utan också i exempelvis Syrien. De flesta får livslånga besvär med smärtor och andra problem, säger barnmorskan Christiane Rüdiger i Sundsvall.  

Hon är numera heltidspolitiker för Vänsterpartiet men brinner fortfarande starkt för frågor kring sexuell hälsa.

Därför har hon tagit initiativ till ett projekt i Västernorrland som ska stötta flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning och hedersproblematik – och förhindra att fler drabbas.

Ett samarbete

Satsningen är ett samarbete mellan Sundsvalls kommun, landstinget och länsstyrelsen.

– Vi håller på att dra upp riktlinjerna och ordna finansieringen. Målet är att vara igång före sommaren. Tanken är att jobba strategiskt med frågorna – från skolhälsovård och ungdomshälsa till mödra- och förlossningsvård.

Asylsökande och nyanlända i länet får bara bristfällig information om kvinnlig könsstympning, om vad vår lagstiftning säger. En del i satsningen är därför att de samhällsinformatörer som arbetar med nyanlända även ska informera om sexuell hälsa och diskutera den bakomliggande hedersproblematiken.

– Vi vet att barn könsstympas ”inför” flykten då människor är informerade om att det är förbjudet i Europa. Men också att det görs vid resor till hemlandet, ofta under större lov. 

Enligt Christiane Rüdiger finns också fakta som talar för att könsstympning utförs här i länet. Antingen genom att man har tagit hit någon som utför stympningen, men kanske också privat i hemmen. 

En viktig del i projektet är att ge förskole- och skolpersonal bättre verktyg för att upptäcka sådana risker och förhindra dem, men också att förstå då det har skett. 

Ämnet är ofta tabu. Vissa flickor var så små då övergreppet begicks att de inte ens förstår att det är ”onormalt” att se ut som de gör, eller vad besvären beror på.

Svårt att kissa

Flickorna kan ha svårt att kissa och måste springa ofta på skoltoaletten, något som kan misstolkas som ointresse. De kan också ha svårt att delta i gymnastiken.

– Dels på grund av risken för att spricka men också för att det gör väldigt ont i slidan då de idrottar. Dessa saker borde skolpersonal vara observanta på.

Mycket att göra på området

Bra kunskap hos personal i sjukvården är också avgörande för att kunna ge ett bra bemötande, och här finns mycket kvar att göra, enligt Christiane Rüdiger.

– Även här måste vi bli bättre på att ställa rätt frågor till kvinnorna – men också veta vad vi ska göra med svaren. När en könsstympad kvinna ska förlösas borde barnmorskan prata med kvinnan om vilka besvär hon har fått, och hur hon ställer sig till könsstympning av sina egna barn. 

Ett liknande projekt i Östergötland har varit framgångsrikt.

– Där har man kommit långt för att stötta både kvinnorna och personal inom skola, socialtjänst och vård. Nu är det dags att göra samma sak här i Sundsvall, säger Christiane Rüdiger.