– Idén fick sitt genombrott som en motreaktion på franska revolutionen. Från reaktionärt håll spred man då att det var Illuminati som låg bakom revolutionen. Vi vill medvetandegöra att det finns en lång röd tråd historiskt av sådana konspirationistiska ideologier som lierat sig med reaktionära krafter, berättar Daniel Poohl.

Ett sätt att svartmåla

På fredag publicerar tidningen Expo och Daniel Poohl en längre text om konspirationistiska miljöer. Poohl poängterar att han inte syftar på de enskilda konspirationsteorier som kan handla om vad som helst – från månlandningen till vem som sköt Palme – utan att han vill sätta fingret på vad han kallar för de konspirationistiska idéerna.

– De konspirationistiska idéerna fogar ihop många olika ideologiska sfärer. Det konspirationistiska är ett ideologiskt sätt att förhålla sig till verkligheten, där allting som sker fogas samman till en sorts superkonspiration. Ingenting sker av en slump, allting styrs av en maktelit.

Poohl säger att det delvis handlar om ett sett att se på makten i samhället.

– Men det är också ett sätt att svartmåla politiska motståndare och minoriteter, exempelvis anklagades katoliker som flyttade till USA för att vara föremål som kyrkan använde för att ta över världen, på samma sätt som det i dag talas om att muslimer vill bygga ett världsomspännande kalifat.

Finns också inom vänstern

Vanligast är den konspirationistiska retoriken och attityden bland de som röstar på SD, men den kan även återfinnas i vänstermiljöer, säger Daniel Poohl.

– Hos vänstern finns också en retorik, en kritik mot bankerna och en antikapitalistisk retorik som kan dras mot det konspirationistiska.

Många roas av konspirationistiska teorier och tycker att de är spännande, men det finns också ett allvar i att de är så pass utbredda som de är.

– Den är en miljö som fjärmar sig från, och inte tror på, den demokrati vi är vana vid och på det sättet är det en rörelse som syftar till att montera ner den demokratin. Det är en del av ett politiskt landskap vi inte alltid ser som blir ett sätt att se världen. För att motverka det måste vi erbjuda andra sätt att se världen och uppmuntra den källkritik som faktiskt växer fram bland ungdomar.