BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Grunden till debatten är att Stockholm växer kraftigt. Stockholm har i dag över 920 000 invånare, och mellan 2008 och 2014 ökade staden med 100 000 invånare. 2020 förväntas det bo en miljon människor i Stockholms kommun, det är alltså utan att räkna med kranskommunerna, som brukar kallas Storstockholm, enligt kommunens egna beräkningar. Hela landet växer kraftigt och förvants ha elva miljoner invånare inom åtta år, enligt officiella beräkningar.
Större barnkullar
Detta gör att kommunerna kommer stå inför stora problem från och med 2018, menar Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Samtidigt som befolkningen ökar överlag minskar den andel som är i arbetsför ålder kraftigt. En stor barnkull väntar på att börja på dagis och i skolan, två områden som är stora utgiftsposter för kommunerna, säger hon.
Samtidigt kommer den stora invandringen under förra hösten innebära ännu större grupper som står utanför arbetsmarknaden under perioden då de integreras i samhället och som behöver tillgång till välfärd och utbildning.
– Dels är det barnbarnen till den stora kull som föddes efter andra världskrigets slut. Vi har sett att detta problem uppstår med jämna mellanrum, och nu minskar den arbetsföra befolkningen, då många går i pension och andelen barn och unga ökar.
Får inte gå med minus
Men frågan är hur de satsningarna, som blir nödvändiga när landet växer, på infrastruktur, skola, vård och omsorg ska ske. Sverige har en internationellt sett hög lokal självbestämmanderätt och kommunerna har stort inflytande över den service som når medborgarna. Den kommunala ekonomin står för cirka 23 procent av BNP och hälften av det offentligas investeringar, visar siffror från SNS.
SKL menar att det saknas 50 miljarder för att kommunerna ska klara de framtida kostnaderna. Eftersom kommunerna, enligt regeln om budgetbalans, inte får gå med minus innebär det att kommunerna antigen behöver höja skatten eller skära ned i välfärden.
– Det är också möjligt att kommunerna kan effektivisera sin service genom att använda ny teknologi, men det kommer kräva att de tänker om rejält, säger Annika Wallenskog.
Ett annat alternativ är att öka de statliga anslagen, något Annika Wallenskog ser som en möjlighet efter att ett nytt avtal om lägre överskottsmål träffats av riksdagens majoritet.
Sedan 1990-talet har Sverige haft ett överskottsmål i finanspolitiken. Den har varit formulerad som att staten ska ha ett överskott på en procent över en konjunkturcykel och målet infördes för att betala av statsskulden. Den har varit formulerad som att staten ska ha ett överskott på 1 procent över en konjunkturcykel och infördes för att betala av statsskulden. Sveriges statsskuld är i dag cirka 40 procent av BNP. Det är en internationellt sett låg nivå.
I en ledare i Dagens ETC den 21 mars skrev Johan Ehrenberg att Sverige i dag skulle kunna låna 1 400 miljarder utan att nå upp till den gräns som EU satt för sina medlemsländer, vilket ger en fingervisning av hur mycket pengar som skulle kunna användas till investeringar utan ett överskottsmål.
Den 30 juni i år presenterades en överenskommelse mellan alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna omett nytt överskottsmål, på 0,33 procent, och ett skuldankare som förbjuder staten att ha över 35 procent i belåning.
Det statliga överskottsmålet påverkar inte direkt kommunerna, det menar Annika Wallenskog.
– Även om kommunsektorns ekonomi ingår i den offentliga sektorns mål för det finansiella sparande så påverkas inte kommunerna direkt. Det är staten som ska ta ansvar för den offentliga sektorns överskottsmål.
Men när staten måste spara pengar för att nå ett överskott minskar också deras möjlighet att ge pengar i stöd till kommunerna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Indirekt kan alltså kommunsektorn påverkas av reglerna för överskottsmålet då staten måste ha målet i åtanke när man beslutar om bidrag till kommunernas ekonomi.
Annika Wallenskog menar att staten tack vare det nya överskottsmålet kommer få betydligt större möjligheter att stödja kommunernas arbete. Det senaste tillskottet av stöd till kommunerna var det 10 miljarder som staten skjuter till i 2017 årsbudget, populärt kallade Vänstermiljarderna efter att Vänsterpartiet krävt dessa i förhandlingar med regeringen. Och fler sådana paket kan bli en nödvändighet framöver.
Inga skattesänkningar
Martin Nilsson är kanslichef för Socialdemokraterna, som styr Stockholm stad ihop med V, MP och Fi. Han delar SKL:s bedömning om kommunernas framtida behov, även om Stockholm har en yngre befolkning än riksgenomsnittet. Det gör att kostnaderna för äldrevård inte ökar den närmsta tiden, men däremot för förskolor och skolor.
– Det kostar att växa. Vi har behövt tredubbla våra investeringar i nya skolbyggnader på 3 års sikt. Vi har 4 000 nya elever i skolan bara i år. Allt detta kostar väldigt mycket pengar för kommunerna och är en jätteutmaning. Men vi ser den utmaningen redan nu, säger han.
Nilsson menar att det inte finns något utrymme att exempelvis sänka skatter, något som Anna König Jerlmyr argumenterade för i förra veckan ETC Stockholm.
– De som lovar sänkta skatter kan få svårt att göra politik av det när de får se de verkliga siffrorna.
En utmaning för Stockholms stad är det skatteutjämningssystem som infördes 2013, och som gör att Stockholm betalar stora summor till mindre kommuner. Martin Nilsson framhäver att det behövs stöd till kommuner som har det svårt, men att det snarare är staten som behöver gå in med pengar till dessa.
– Utjämningen mellan kommunerna borde vara en statlig fråga, så att de kommuner som växer kan använda skatteintäkterna till att göra investeringar och klara driften.
