– Det är den enda verksamheten som kört på i 100 procent genom hela pandemin, säger hon.

Hon säger att en av kommunens styrkor i arbetet är att man skapat en rutin kring att ställa frågor kring våld i nära relationer. Det blir viktigt i arbetet med att upptäcka våld som gått under radarn under pandemin.

– I medarbetarsamtal i hela organisationen har vi fått in det som en struktur. Man ställer frågorna på ett sådant sätt att det kan handla om dig själv, men det är också viktigt att lyfta om man ser någon arbetskamrat som är utsatt. Det har blivit något naturligt i våra organisation och det är jag stolt över, säger hon.

Inte kommit lika långt

Även i Stockholm arbetar man för att ställa frågan om våld till elever och anställda, men enligt Jan Jönsson socialborgarråd för (L), har man inte kommit så långt som i Trollhättan ännu.

– Vi har ett nytt program som beskriver arbetsgivaransvaret, men vi har inte kommit till det systematiska arbetet än.

Hur kommer det sig att ni inte kommit längre?

– Vi har inte riktigt haft kunskapen. Det gäller att hitta metoder som funkar och som chefer känner att de är beredda att använda. Jag har själv jobbat som rektor och vet att det inte är helt lätt att ställa frågan på ett bra sätt, säger han.

Tog ny plan i veckan

I Malmö tog kommunstyrelsen i veckan beslut om en ny plan mot våld i relationer. 

– Det handlar om kompetensutveckling. Hur kommer jag som chef på att en anställd utsätts för våld? Hur kan förskolan jobba och se att en förälder utsätts? Alla förvaltningar och bolag förväntas jobba med de här frågorna, säger Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för socialtjänsten i Malmö.

Sedat Arif säger också att Malmö är en av två kommuner i landet som har egna skyddade boenden, för att kunna garantera att det finns plats. När det kommer till ge kvinnor förtur till bostad efter att skyddsbehovet upphört görs bedömningar från fall till fall.

– Det kan finnas någon som kan lösa sitt eget boende. Men det finns andra som inte kan det. 

Kan man som våldsutsatt kvinna i Malmö räkna med att få hjälp med bostad om man behöver det?

– Det utgår jag ifrån. Det kan inte vara så att du inte har tak över huvudet. Naturligtvis ska inte de här kvinnorna vara ute på gatorna, speciellt om det finns barn med i bilden. Men det är en individuell bedömning.

Monica Hanson i Trollhättan säger att kommunen erbjuder lägenhet till de kvinnor som behöver det efter att ha lämnat en våldsam relation.

– Många flyttar härifrån för att börja om på nytt. Men de som vill vara kvar erbjuder vi alltid ett boende, säger hon.

I Trollhättan har det kommunala bostadsbolaget Eidar påbörjat ett arbete för att få grannar att larma om de ser tecken på våld.

– Det handlar inte om att bli angivare, det är en balansgång som är väldig subtil. De har utbildat hela sin personal i detta och har mycket samtal med sina hyresgäster, säger Monica Hansson.

Jan Jönsson i Stockholm säger att det viktigaste för honom har varit att inte stoppa upp det arbete mot våld i nära relationer som påbörjats före pandemin. Det handlar bland annat om att fler ska få förtur i den kommunala bostadskön. En ny modell sjösattes förra våren och ökade andelen bifall från 8–9 procent till 23–24 procent. 

– Det är en positiv utveckling som vi vill se fortsätta, säger Jan Jönsson.

Bostadsbrist stort problem

Han tror dock inte att det går att nå ett läge där alla våldsutsatta som behöver bostad kan få det i dagsläget.

– Nej. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i frågan om våld i nära relationer. Nu har vi ju förturer, men tyvärr är lagstiftningen väldigt snäv. Våra juristers uppfattning är att om man skulle vara för generös med förturer så kan man inte ta ut en avgift för bostadskön längre. Då kraschar hela bostadskön och det skulle vara en katastrof för alla som står i kö, säger Jan Jönsson.

Är du säker på att ni fångar upp de kvinnor och barn som behöver det efter pandemin?

– Nej, säker kan man aldrig vara. Vi måste fortsätta att informera i alla kanaler. Det är klart att det kan finnas kvinnor och barn som har en tyrann i hemmet och som inte släpper ut dem. Där blir elevhälsan viktig, att man genomför de hälsosamtal som man inte har kunnat ha under pandemin.