Både Sundsvall och Timrå har långt kvar till regeringens nationella mål som säger att 50 procent av matavfallet ska återvinnas senast 2018. Många av de kommuner som är bäst i landet har infört obligatorisk insamling av matavfall, som exempelvis Mora som samlar in över 80 procent. Så är det inte i Sundsvall och Timrå.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi kommer inte att nå målen till nästa år. Först och främst vill vi minimera avfallet, så lite som möjligt ska slängas. Sedan är ett obligatoriskt system ett av sätten att öka andelen utsorterat matavfall, under förutsättningen att det finns plats, säger Jonas Strandberg, affärsområdeschef på Mittsverige Vatten och Avfall i Sundsvall.
Frivilligt
I Sundsvall är det frivilligt att sortera matavfallet och i dagsläget har sex av tio hushåll den särskilda bruna soptunnan. I Timrå finns inget sådant system, i stället sker all återvinning genom hemkompostering. Men Lena Granlöf, renhållnings-ansvarig på Timrå kommun, berättar att ett nytt system är på gång.
– Frågan är under utredning och vi tittar på olika alternativ. Allt handlar om hur och vart matavfallet ska ta vägen, säger hon.
Sundsvall skickar sitt insamlade matavfall till Härnösand för kompostering där den färdigkomposterade jorden används för att täcka över gamla förvaringsplatser för avfall. Därmed får det inte räknas med i bedömningen för målen, enligt Jenny Westin, rådgivare för statistik och avfallstaxor på Avfall Sverige.
– Anledningen är att det inte blir någon återföring av växtnäring när kompostjorden används för sluttäckning av deponier, säger hon.
Saknar biogasanläggning
Ytterligare ett nationellt mål som varken Timrå eller Sundsvall ser ut att klara till 2018 är att 40 procent av det insamlade matavfallet ska behandlas så att även energin tas tillvara. För att göra detta krävs det att matavfallet går igenom en rötningsprocess i en biogasanläggning. I Sundsvall och Timrå är andelen noll procent gällande rötning. Båstad är den kommun i landet som har högst andel utnyttjat matavfall. Där är det 61 procent av det uppkomna matavfallet som behandlas så att både näring och energi tas tillvara.
Ett problem om man vill utnyttja energin i matavfallet är att det inte finns någon biogasanläggning i regionen.
– I Sundsvalls kommuns avfallsplan finns en skrivelse om obligatorisk matavfallssortering vid byggande av biogasanläggning. Men det måste ske regionalt och jag tror inte vi har någon anläggning till 2018, säger Jonas Strandberg.
Det finns ett bolag, Biogas Mellannorrland, som ägs gemensamt av Sundsvalls, Östersunds och Hudiksvalls kommun och har i uppdrag att utreda byggandet av en biogasanläggning i Korsta där matavfallet ska omvandlas till fordonsgas.
Bolaget har ansökt om 84 miljoner kronor i bidrag från det nationella initiativet Klimatklivet. Den totala investeringen beräknas till 200 miljoner kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Christina Bohlin, 66 år, Sundsvall, bor i villa:
– Först och främst försöker jag slänga så lite som möjligt. Men det avfall som trots allt blir slänger jag i min egen kompost.
Jan-Åke Bardén,74 år, Sundsvall, bor i bostadsrätt:
– Vi sorterar det i matavfallspåsar och slänger det i återvinningen. Det blir nästan inget spill, bara lite skal.
Viktor Sjödin, 20 år, Sundsvall, bor i bostadsrätt:
– Jag slänger nästan aldrig någon mat, lagar bara en portion åt gången. Om det mot förmodan blir någonting över slänger jag det i vanliga soporna.
