– Vi har egentligen inte försökt göra en ny ranking, utan försöker lyfta några olika parametrar som vi tycker är viktiga att diskutera, i förhållande till målet om en likvärdig skola för alla elever i Sverige, säger Åsa Fahlén. 

Genom att ta med lärarbehörighet, löner, elevernas förutsättningar och deras resultat i skolan vill förbundet nu bredda debatten. I jämförelsen har man sett att just de skilda förutsättningarna inte får genomslag i hur kommunerna satsar på skolorna. 

– Det vi har sett är att kommuner satsar lika mycket pengar per elev trots att de har väldigt olika förutsättningar. Man lyckas olika bra och har väldigt olika ambitionsnivå, säger Åsa Fahlén. 

Föräldrars utbildning viktigast

Hon tar kommunerna Täby och Lysekil som exempel. De satsar lika mycket pengar på skolan, men elevernas förutsättningar att klara sig ser väldigt olika ut. 

– Den allra viktigaste parametern för att klara skolan bra är föräldrarnas utbildningsbakgrund, ju högre utbildning desto bättre förutsättningar att klara skolan. Har man då en kommun med låg utbildningsnivå behöver man satsa mer på skolan för att de eleverna ska få likvärdiga förutsättningar, säger Åsa Fahlén. 

Om Sverige ska kunna få en mer likvärdig skola, trots de enorma skillnader som finns mellan kommuner i glesbygd och storstäder, krävs bättre jämförelser som rymmer mer än bara skolresultat och resurser, menar Åsa Fahlén. 

– Vi har kommuner som har ett gott skatteunderlag och andra ställen där man inte har det. Hur ska vi får en likvärdig skola med de olika förutsättningarna, när vi grädde på moset har så olika ambitionsnivå från kommunernas sida?

Ett demokratiskt problem

Trots att Sveriges skolresultat i den senaste internationella Pisa-undersökningen åter har börjat stiga är utvecklingen motsatt när det gäller just likvärdigheten. Idag spelar det större roll för eleverna vilken kommun de bor än vilka förutsättningar de egentligen har att klara skolan. Det är en utveckling som inte bara riskerar att drabba enskilda individer, menar Åsa Fahlén:

– Ett samhälle där den basala utbildningen inte kommer alla till del riskerar i förlängningen att bli ett samhälle där man inte har möjlighet att delta aktivt i demokrati. Jag ser det som ett hot mot vårt öppna demokratiska samhälle.