Antalet välfärdsanställda som har varslats om uppsägning under 2024 är nästan dubbelt så många som under hela förra året – trots att vi bara kommit halvvägs genom året.

Enligt Dagens Samhälle är 2024 års halvårssiffra den högsta på 15 år, även jämfört med tidigare års helårsdata.

Sjuksköterskan Gunvor G Ericson jobbar inom Region Sörmland. Där har ett stort varsel nyss lagts.

– Det fattas folk hela tiden, säger hon till Dagens ETC.

Hon är starkt kritisk till statsminister Ulf Kristersson (M), som på en fråga från SVT om huruvida Sverige har en sjukvårdskris svarat ”Nej, det skulle jag inte säga”.

– Att vi inte skulle ha en vårdkris är helt fel. Det är en kris när vi inte kan ta hand om människor på ett bra sätt och ge dem den omvårdnad de har rätt till, säger hon.

Mer press, inga marginaler

Gunvor G Ericson började jobba på en akutmottagning i Södermanland våren 2023 efter ett långt uppehåll under vilket hon tjänstgjort som riksdagsledamot och arbetat som statssekreterare för Miljöpartiet.

Redan under sin första arbetsdag slogs hon av hur mycket som hade förändrats sedan hon lämnade vården i början av 2000-talet.

– Hela vården bygger på att sjuksköterskor och undersköterskor jobbar övertid, för att det fattas folk, säger hon.

Gunvor G Ericson berättar att andelen pass med hög press är fler nu, även om arbetsbördan varierar från dag till dag.

– Du är mer pressad, för du har inga marginaler. Vissa pass hinner man knappt gå på toaletten och man kastar i sig maten. Även om man har schemalagd rast hinner man inte alltid ta ut den, säger hon.

Inte hunnit säga upp

Region Sörmland varslade redan förra hösten om 700 uppsägningar. I ett pressmeddelande i september skrev regionen att varslet läggs för att det krävs ”kraftfulla åtgärder” för att vända regionens ekonomiska underskott.

I mitten av juli ligger varslet kvar – men hittills har bara ”en handfull” anställda hunnit sägas upp, enligt Fredrik Gustavsson, pressansvarig vid Region Sörmland.

– Det har inte hänt så mycket sedan varslet lades. Arbete pågår och politiska beslut ska tas. Vi får se hur många som behöver sägas upp i slutändan, säger han.

Under första halvan av 2024 har ännu fler regioner lagt storvarsel. En av de regioner som hittills i år drabbats hårdast är Östergötland. Den första mars lade regionen ett varsel som omfattade 900 tjänster, bland annat inom vården.

Enligt regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) är siffran nu nere på drygt 600 personer, bland annat för att anställda har sagt upp sig själva under våren. Hon uppger att de berörda kommer att få sina uppsägningsbesked i september.

– Varslet omfattar i princip alla yrkesgrupper, med undantag för läkare och sjuksköterskor. Det är annan vårdpersonal som undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och även många administratörer, säger hon.

Hur har regionen hamnat i den här situationen?

– Vi har anställt fler medarbetare än man har ekonomi till. Det är det korta, enkla svaret. Under pandemin var budskapet att man ska göra det som behövs och pengarna löser sig sen. Då passade man på att fastanställa. Man sa att de kommer behövas någon gång, även om de inte behövs just nu. Och nu har vi ett underskott på 1,7 miljarder, som vi inte kan bära.

Menar du att ni har vårdanställda som inte behövs?

– Det är klart att de behövs. Vården behöver hur många medarbetare som helst. Men det är det som är den stora balansgången. Att ha en vård som kan möta patientbehovet och samtidigt är inom de ekonomiska ramarna.

Kommer ni att kunna möta patientbehoven efter uppsägningarna?

– Ja. Men vi måste jobba på ett annorlunda sätt, det är det som är det viktigaste.

Hos landets kommuner ser varselstatistiken ännu dystrare ut än hos regionerna. Hittills i år har varsel om 1 834 kommunala tjänster lagts – jämfört med 459 tjänster under hela förra året.

I Karlskrona lades ett varsel gällande omkring hundra tjänster i maj. I en intervju med Dagens Samhälle uppger Karlskronas kommundirektör att man planerar neddragningar främst inom kommunens social- och funktionsförvaltning.

– Man ska inte glömma att delar av den kommunala verksamheten, framför allt den sociala sektorn, växte i samband med pandemin. Nu behöver den anpassas till de personalnivåer som gällde tidigare, säger han till tidningen.

Konsekvenser väntar

Jon Nyhlén är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han är förvånad över att det är så pass många som har varslats inom välfärdssektorn i år.

– Det skickar en signal om att det är en väldigt, väldigt ekonomiskt ansträngd situation inom kommunerna och regionerna. Det kommer helt klart att påverka invånarna, på olika sätt, säger han.

Enligt Jon Nyhlén är det en kombination av redan dåliga ekonomiska förutsättningar och läget i omvärlden som har lett till den här situationen.

– Kommunerna och regionerna har länge haft en ansträngd ekonomi. Får man sedan en omvärld som blir ekonomiskt ansträngd påverkar det också kommunerna och regionerna. Det är den grundläggande orsaken, säger han.

Vad kan det här få för långsiktiga konsekvenser?

– Inom regionerna pratar man i dag om vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Det är klart att det kan få väldigt stora konsekvenser där. Inom kommunerna kan det påverka verksamhetens kvalitet och omfattning, om man till exempel säger upp personal inom skola och äldreomsorg. Men det kommer att se olika ut inom olika regioner och kommuner.