Det har länge rapporterats om kommuner som ägnar sig åt så kallad ”social dumpning”, det vill säga försöker få människor med ekonomiskt bistånd att bosätta sig i andra kommuner. Ett vanligt exempel är nyanlända som efter den tvååriga etableringstiden, under vilken staten betalar för stödet, får hjälp att söka bostad på andra orter, ofta mindre kommuner där arbetsmarknaden är begränsad.
Lokal gränskontroll
Kommunerna själva skyller ofta på bostadsbrist. Men en ny studie från Linköpings universitet visar att det inte är den självklara orsaken. Möjligheten till en varaktig bosättning och etablering är enligt studien i stället nära kopplad till den lokala bostadspolitiken. Genom den kan kommunerna påverka migrationspolitiken och hur länge nyanlända kan bosätta sig där – en ”lokal gränskontroll”.
– Tanken med bosättningslagen är att hela Sverige ska hjälpa till med att ta emot nyanlända. Men kommunerna kan, avsiktligt eller oavsiktligt, använda bostadspolitiken för att kringgå reglerna, säger Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid Remeso vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
– Vissa är väldigt restriktiva och tar emot nyanlända under den tvååriga etableringstiden, för att sedan hänvisa dem till samma system som för vanliga medborgare. Andra är mer generösa och erbjuder temporära lösningar, även efter etableringsperioden, eller permanenta bostadskontrakt.
Svårt att etablera sig
Studien visar att det finns en relativt liten variation i tillgång på bostäder i gruppen kommuner med någon form av aktiv bostadspolitik. Ändå är vissa i gruppen mer generösa än andra. Vilket enligt Kristoffer Jutvik går att tolka som att vissa kommuner är mindre positiva till flyktingmottagning.
Problemet med den osäkra bostadssituationen är att den gör det svårt för nyanlända att etablera sig i samhället.
– Det finns en missmatch i logiken i politiken när kommuner som har den mest generösa bostadspolitiken är de med sämre arbetsmarknad. Villkoret för ett permanent uppehållstillstånd är ett arbete, men nyanlända får ofta en fast bostad i kommuner där det finns högre arbetslöshet, säger Kristoffer Jutvik.
Regeringen ska utreda
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska lämna förslag till åtgärder mot social dumpning. Enligt civilminister Ida Karkiainen kommer det förmodligen att föreslås ändringar i bosättningslagen och socialtjänstlagen.
– Det träder fram en besvärande och djupt osolidarisk bild av hur en del kommuner väljer att använda sin bostadspolitik för att vara en kommun enbart för en viss del av befolkningen. De väljer att skicka människor som lever i social utsatthet till kommuner med sämre förutsättningar för integration, bostad och jobb, säger hon.
