I rapporten har utredaren listat etniciteter som bland annat somalier, kurder och eritrianer, som verkar utnyttja systemet mer än andra. Man hävdar att det är oproportioneligt många föreningar från en viss etnicitet jämfört med befolkningen, och sett till hur föreningslivet ser ut i hemlandet. Tydliga distinktioner görs mellan traditionella svenska föreningar som bidrar till ett unikt föreningsliv och de som utnyttjar ”den juridiska personen ideell förening för rovdrift av välfärdssystemen och ekonomisk brottslighet”. 

Om inte kommuner, myndigheter och lagstiftare börjar göra skillnad på dessa två ”kommer det senare att kasta en skugga över det förra, en skugga som riskerar att etsa sig fast”. 

Så varnar utredaren av rapporten – som på sina privata sociala medier ofta hyllar islamkritiska profiler.

Dagens ETC har begärt ut samtliga bilagor till rapporten och därmed kunnat se vilka föreningar som valts ut i granskningen. Vi kan dels fastslå att av de fåtal föreningar som faktiskt sökt bidrag från kommunen så har flera av dessa webbsidor eller sociala medier som visar att det pågår en verksamhet, eller att det funnits en aktiv verksamhet under åren som föreningen fick bidrag.

Är icke-svenskar ett urvalskriterium? 

Vi har bett Kristina Boréus, statsvetare och expert på textanalys vid Uppsala universitet, att läsa igenom rapporten för en kort analys av språkbruket och syftet med rapporten. 

– Jag tycker det är anmärkningsvärt hur vissa grupper i Eskilstuna med invandringsbakgrund misstänkliggörs utan att det har visats att ekonomiska oegentligheter eller bidragsfusk faktiskt har förekommit, säger hon. 

Enligt granskningen är majoriteten av föreningarna så kallade ”skalföreningar” som upprättas som en täckmantel för ekonomiska oegentligheter. Man anser detta för att föreningarna saknar verksamhet som ger avtryck på internet. Samtliga 100 föreningar som granskats präglas av vad utredaren kallar etnisk homogenitet från länder i Afrika och Asien. 

– Det är svårt att tolka det på annat sätt än att ett urvalskriterium har varit att just granska föreningar som uppfattas som icke-svenska. Det är märkligt att endast granska de här föreningarna i den flora av föreningar som finns i Eskilstuna, säger Kristina Boréus. 

Rapporten hjälper knappast till att skapa bättre förståelse mellan olika grupper

Hon anser att det är problematiskt att kommunen gör en sådan rapport. Inte minst för att det finns forskning som visar att redan utsatta grupper också lättare misstänks för att ha begått brott. 

– Kommuner bör motverka fördomar, inte bidra till att misstänkliggöra vissa grupper. Rapporten skriver också om ”integrationsproblemen” i Eskilstuna. Den här rapporten hjälper knappast till att skapa bättre förståelse mellan olika grupper, säger hon. 

Vänsterpartisten Maria Chergui som är gruppledare i Eskilstuna kritiserade rapporten för att vara rasistisk redan i våras och efterfrågade en förklaring till varför man valt att lägga resurser på detta. Men hon har ännu inte fått något svar. 

– Det är klart att vi ska komma åt välfärdsbrottsligheten men den här utredningen fokuserar inte på det, utan den fokuserar på invandrarföreningar. 

Värdigt en kommun?

Hon anser inte heller att rapporten kom fram till särskilt mycket, vilket hon tror beror på att man har haft en för snäv ansats. 

– Är det detta kommunen ska lägga resurser på? Det blir som rasprofilering. Kommunen står inte upp för någonting längre. Alla inspireras av Sverigedemokraternas politik, säger Maria Chergui.  

Utredaren Peter Illi, som arbetar vid FUT-funktionen som granskar felaktiga utbetalningar vid Arbetsmarknadsförvaltningen i Eskilstuna, håller inte med om kritiken. Enligt honom riktas kritiken i rapporten snarare mot ett utnyttjande av ideella föreningar. Det enda som Peter Illi säger sig vilja skilja på är föreningar som har verksamheter och inte och han vill kalla dem skalföreningar, trots att man inte hittat några ekonomiska oegentligheter. 

– Om inte föreningarna någonsin har haft någonting att göra, varför öppnar de i så fall bakkonton? säger han retoriskt om den saken när Dagens ETC ringer upp. 

Enligt rapporten så har 16 av de granskade föreningarna startat bakkonton. Men utredaren misstänker att det är fler som gjort detta. Att man inte kunnat fastställa några oegentligheter beror på banksekretessen, säger Peter Illi. 

– Det är ju tillräckligt skrämmande att en massa föreningar som inte har några aktiviteter har bankkonton. 

Inte nödvändigt att kontakta dem

Att banker stänger ner ideella föreningars konton, även om man inte vet varför de stängs ner eller om det pågått oegentligheter, är bevis nog, menar Peter Illi. Han har inte försökt söka föreningarna för att ta reda på om det kan finnas andra förklaringsmodeller. 

– Nej, det har inte varit intressant. Redovisningen och intresset har legat på gruppnivå. 

I granskningen framkommer inte heller att någon som är registrerad firmatecknare för en ideell förening och som fått försörjningsstöd har fuskat, vilket är den största risken när en firmatecknare har vad Peter Illi kallar för en ”dold plånbok”.  

– Återigen så får ju rapporten peka på att det finns en risk.

Det är Peter Illi som gjort urvalet för vilka föreningar som ska ingå i granskningen som handlar om föreningar som saknar verksamheter. Men han ser det ändå inte som något konstigt att han valt att ha med föreningar som har verksamheter. 

– Jag är tydlig med det här i slutsatserna. Endast tolv av de hundra granskade föreningarna har någon observerbar verksamhet. Jag skriver också att endast tretton av de hundra granskade föreningarna har sökt föreningsbidrag i någon form. Det är ju tydligt.

Vi har hittat föreningar med ”diffusa namn” utan internetnärvaro vars firmatecknare har svenska namn.  

– Ja, de har inte vi hittat. 

Han anser inte att rapporten färgats av sina personliga åsikter. 

– Nej, jag lägger inga aspekter på om föreningarna är muslimska i det här fallet. Det kvittar om man är kristen, muslim eller vad det kan vara.

Vi når även förvaltningschefen Magnus Minh Gustafsson som ansvarar för FUT-funktionen. Han anser inte att metoden man använt för urvalet brister, inte heller att formuleringarna i rapporten är problematiska men han säger att ämnet är ”komplicerat”.

Rapporten fick vid publiceringen i våras lokalt mediegenomslag med fokus på att kommunen avslöjat ett stort bidragsfusk.