Jo, du läste rätt. 70 kebabpizzor är Jönköpings kommuns senaste drag för att få fler att söka sommarjobb inom vård och omsorg. Och det är inte den enda punkt där kommunen tänker nytt. Förra året var det på håret att kommunen fick in de sommarvikarier som behövdes. I år har de därför valt att storsatsa på rekryteringen.
Bonus till sommarvikarier
I vintras beslutade de att ge alla sommarvikarier en bonus om de väljer att jobba hela sommaren. Totalt 6 000 kronor extra får den som är sommarvikarie i tio veckor eller fler. Bonusen har sedan marknadsförts i sociala medier där pengarna har översatts till både kebabpizza, all inclusive och träningskort – för att den förväntat unga målgruppen ska bli intresserad av jobbet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Utöver den kampanjen bjuder kommunen in till öppet hus där de hoppas att alla intresserade dyker upp. Och de har själva åkt runt bland högskolor och på arbetsförmedlingen för att visa att de behöver folk.
Ta in minderåriga
Men trots ansträngningarna så fortsätter det vara svårt att locka tillräckligt många sökande. För ett par veckor sedan tog socialförvaltningen därför ytterligare ett steg. De gick ut internt med information om hur enhetschefer kan göra för att ta in minderåriga i verksamheterna. Allt för att säkra upp ifall inte tillräckligt många behöriga söker jobben.
– Det är hjälp och stöd för cheferna om hur de kan göra när de tar in en person som inte har fyllt 18 utan kanske är 17, säger Lena Petersson, personalchef.
Hon fortsätter:
– Det har blivit svårare och svårare att hitta personal. I år är det extremt svårt med anledning av att vi har en väldigt låg arbetslöshet.
Ett problem för kommunen
I det här fallet blir faktiskt den låga arbetslösheten ett problem för kommunen. Speciellt i kombination med att Jönköping just nu växer. Det behövs flera vikarier nu än för några år sedan. Och det finns samtidigt många fler verksamheter som erbjuder sommarjobb. Eftersom det finns få arbetslösa med vårdutbildning leder det till att kommunen i praktiken konkurrerar med helt andra verksamheter om personalen. Samma person kan söka jobb både på ett äldreboende och som lagerarbetare på Torsvik.
– Det är klart att man som sökande väljer och vrakar vad man själv är intresserad av. Vi måste visa att det är ett meningsfullt och bra jobb hos oss och att man får jobba med människor. Vi måste visa det positiva, säger Lena Petersson.
Och där pekar hon också, kanske motvilligt, på ett av de största problemen.
Positiva med yrket
Det är viktigt att visa det positiva med yrket. För bilden av arbetet är långt ifrån positiv. Det är allt färre som vill arbeta inom vård och omsorg. Pratar vi med dem som arbetar ute i verksamheterna möter vi flera som är kritiska till hur kommunen nu gör allt för att hitta sommarvikarier – i stället för att satsa på att göra jobbet mer attraktivt från första början.
– Det finns inga vikarier, det finns ingen som vill jobba här. De måste höja lönerna för att folk ska vilja jobba, säger en vårdanställd på kommunen.
Så länge den ordinarie personalen går på knäna kommer det inte gå att locka flera till yrket, konstaterar flera anställda. Och de får medhåll från forskarhåll. Så sent som för en månad sedan presenterades rapporten ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?” på Stockholms universitet. I rapporten jämförs två olika undersökningar som har gjorts bland vårdpersonal i Sverige och övriga Norden, 2005 respektive 2015. Resultatet är nedslående. Under 2015 har 49 procent av de anställda i Sverige allvarligt övervägt att sluta jobba inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Det är en kraftig ökning jämfört med 2005 – och det är betydligt fler än i de andra nordiska länderna.
Personalen i Sverige mår sämre än de anställda i grannländerna. Och när vi tittar närmare på siffrorna så är det inte konstigt att så är fallet. I Sverige tar personalen hand om fler och mer krävande brukare i dag än för några år sedan. Det samtidigt som villkoren för de anställda klart har försämrats. I Sverige arbetar de vårdanställda längre arbetsveckor än de gör i Danmark och Norge. Och Sverige är närmast ensamt om att tvinga sina anställda till så kallade delade turer.
Arbetstiden är uppdelad
Delade turer innebär att din arbetstid är uppdelad i två arbetspass under samma dag – och du är bara ledig några timmar däremellan. Tänk dig att du är en ensamstående mamma som lämnar dina barn på förskolan klockan sju en lördagmorgon. Du går sedan till jobbet och är där i sex timmar. Efter det hade du förstås gärna gått och hämtat barnen och tagit helg. Men det går inte. För till kvällen så ska du vara tillbaka på jobbet igen och jobbar fram till 21. Först då kan du hämta barnen och gå hem och lägga dig. Men vilan blir inte långvarig för nästa morgon ska du vara tillbaka på jobbet igen – och barnen ska tillbaka till förskolan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Närmare hälften av personalen på svenska äldreboenden arbetar sådana arbetspass varje månad. En tiondel av personalen har sådana arbetspass varje vecka, enligt rapporten. Trots protester fortsätter arbetsgivare, däribland Jönköpings kommun, ha kvar delade turer. I de övriga nordiska länderna används det systemet knappt alls – och där trivs också personalen bättre med sina arbeten.
”Om man kan undvika delade turer i Danmark (och för den delen också i resten av Norden) så borde det gå att göra det i Sverige också. Och om det är möjligt att utforma andra sätt att lägga arbetsscheman som bättre passar de anställdas familjeförhållanden och privatliv så kommer betydligt fler att vilja och kunna arbeta kvar i äldreomsorgen”, skriver rapportförfattarna.
Och de är förstås inte ensamma om att göra den tolkningen.
– Den bästa reklamen är de som jobbar på verksamheterna. Trivs jag på mitt jobb och säger att det är det bästa så kommer folk att söka sig dit. Att se till att folk som jobbar har det bra på arbetet blir det viktiga egentligen, säger Arja Ringström, förtroendevald på Vårdförbundet i Jönköpings kommun.
Ta bort delade turer
Att bara ta bort delade turer skulle förstås inte per automatik lösa problemenen med att hitta sommarvikarier i Jönköping. Det är långt ifrån alla verksamheter som arbetar så. Men alla inblandade är överens om att någonting måste göras. När den här tidningen går i tryck har 562 sommarjobbs-ansökningar kommit till socialförvaltningen. Det är 1 200 jobb som ska tillsättas. Sommaren närmar sig snabbt just nu.