Enligt flera samstämmiga uppgifter till Dagens ETC är frågan infekterad på socialtjänsten i Gävle. Den nya hårda linjen mot bostadslösa har väckt oenighet inom förvaltningen, eftersom många där ser att människor som behöver hjälp till eget boende – för att undvika ännu större problem i livet– inte längre får det.
Fram till och med 2020 fanns mellan 350 och 400 övergångsavtal tecknade mellan socialtjänsten och Gavlegårdarna, visar bostadsbolagets egen statistik. Avtalen innebär att de som får ett sådant hyr en lägenhet direkt av socialtjänsten, som är de som står på kontraktet. Efter en avtalad period, om allt fungerat bra, skrivs kontraktet över på hyresgästen.
Idag finns endast 50 sådana hyreskontrakt kvar. Och de fortsätter att snabbt minska i antal - bara det senaste året har de halverats.
Faktum är att socialtjänsten i Gävle bara har tecknat två nya sådana avtal med Gavlegårdarna under de senaste två åren. Året innan tecknades åtta övergångsavtal. Det blir tio nya avtal på tre år.
Fram till år 2020 tecknades varje år hela 50 till 100 sådana nya avtal mellan socialtjänsten och Gavlegårdarna, visar bostadsbolagets egna siffror.
Bidrar till social dumping
Gävle kommuns nya hårda linje mot bostadslösa har drivits igenom över flera års tid – utan att någon har fått veta om det. Allt har skett i det tysta. Ingen politisk eller offentlig debatt. Inte ett enda offentligt politiskt beslut har fattats i frågan – något som förvånat flera anställda både inom socialtjänsten och på Gavlegårdarna.
Frågan var uppe på ett laddat toppmöte mellan det kommunala bostadsbolagets ledning och den högsta politiska ledningen i Gävle kommun så sent som i slutet av oktober i år.
Med på mötet fanns de två kommunalråden Jörgen Edsvik (S) och Jan Myléus (KD), samt socialnämndens ordförande AnneLi Törnblom (KD). Också högste förvaltningschefen för socialtjänsten Magnus Höijer samt Gavlegårdarnas vd Cathrine Holgersson och ordförande Ahmed Amin (S) fanns på plats.
På mötet presenterade Gavlegårdarnas ledning ett underlag med de avslöjande siffrorna om hur övergångsavtalen fasats ut av socialtjänsten. I underlaget skriver bostadsbolaget att ”socialnämnden ensidigt och utan dialog” slutat ansöka om sådana avtal för utsatta kommuninvånare. Detta har ökat hemlösheten i Gävle, slår Gavlegårdarna fast.
Stor frustration finns också gällande hur våldsutsatta kvinnor ofta inte får den hjälp de behöver med eget boende, erfar Dagens ETC.
I underlaget står det tydligt att Gavlegårdarna anser att Gävle på det här sättet medvetet driver utsatta Gävlebor till andra kommuner: ”Vår uppfattning är att det nya arbetssättet bidragit till ’socialdumping’ i grannkommuner, främst Sandviken och Hofors.”
KD:s projekt hjälpte noll
Gavlegårdarnas verklighetsbeskrivning kolliderar tydligt med kommunledningens politiska retorik från de senaste åren – och som snarare talar om att både hemlösa och våldsutsatta kvinnor ska få mer hjälp, inte mindre.
Den kristdemokratiska delen av kommunledningen driver till exempel mycket aktivt projektet ”Bostad först” – där de säger sig värna om just akut hemlösa. Men det handlar bara om fem platser för 2024-2025. Och inte en enda hemlös har hittills fått någon egen bostad den vägen, trots att projektet pågått i snart ett år.
Och så sent som 2021 satsade kommunen stort på en nystartad särskild enhet på socialtjänsten just för att hjälpa våldsutsatta kvinnor – en grupp vars hjälpbehov enligt kommunens egna siffror har ökat kraftigt.
Flaggor mot kvinnovåld
Kommunen deltar också i många projekt och kampanjer mot våld i nära relationer. För ett par veckor sedan hissade till exempel kommunen orangea flaggor i Gävle som en manifestation mot våld mot kvinnor, på FN:s så kallade Orange day.
De vanligaste kategorierna hemlösa i Gävle är, enligt allmännyttiga Gavlegårdarna, annars skuldsatta familjer med ett eller flera barn och människor som kämpar för att komma vidare efter ett liv med missbruk. Men inte heller de får alltså, som tidigare, chansen att reda ut sina liv via övergångsavtal och eget boende i allmännyttan.
Att socialtjänsten slutat teckna sådana avtal förklaras inte av att kommunen har inlett något ökat samarbete med andra, privata bostadsbolag. Det finns övergångsavtal med privata hyresvärdar i Gävle, men också dessa har fasats ut – bara de senaste tre åren har tre fjärdedelar försvunnit och nästan inga nya tecknats.
Istället hänvisas hemlösa av socialtjänsten till att lösa problemet på egen hand, eller flytta in i ett institutionsliknande akutboende på söder i Gävle som tidigare varit flyktingförläggning – en plats där man lever dag för dag eller vecka för vecka och delar kök med många andra i samma situation.
Kommunen: Flytta härifrån
Redan informationen på Gävle kommuns hemsida om vad som krävs av en hemlös för att ens komma på fråga för att få hjälp med boende är mycket stram. Under rubriken ”Innan du ansöker” punktas allt upp som man måste ha gjort på egen hand innan man kontaktar socialtjänsten. Sista punkten i listan lyder: ”Sök bostad i andra kommuner där bostadssituationen kan vara bättre.”
Redan i sin bosociala rapport för 2023 larmade de anställda på Gavlegårdarna till sin styrelse om att kommunens nya - inofficiella -hårda linje mot bostadslösa har fått stora konsekvenser. Där står det rätt ut att kommunen börjat ställa ”så höga krav att det i praktiken är ouppnåeligt” för utsatta människor att få förtur till eget boende av sociala skäl.
I rapporten står det också att Gavlegårdarnas medarbetare fått svaret från flera olika handläggare på socialtjänsten att det numera är omöjligt att få ett övergångsavtal: ”Det har även beskrivits som att Välfärd Gävles boendeenhet har upphört med övergångsavtal.”
