2013 gjorde Försäkringskassan en ny bedömning av Hannas ärende och kom fram till att hon inte längre hade rätt till statligt stöd till assistans. Efter en lång kamp och en dom i Förvaltningsrätten tog Jönköpings kommun, där Hanna bor, då över och har beviljat assistans sedan dess. Men nu har kommunen gjort en ny bedömning och kommit fram till att Hanna inte längre har rätt till assistans, och den här gången avslår Förvaltningsrätten familjens begäran om prövning.

– Vi är väldigt oroade för vad det här ska innebära för Hanna. Dels på lång sikt, om hon kommer behöva bo på gruppboende eller sluta med sin dagliga verksamhet exempelvis. Men också för hur hon ska ta det här beskedet, hon kan reagera väldigt starkt, säger Hannas bror Albin Grahn.

Friheten begränsas

Hanna föddes tre månader för tidigt. Till följd av det fick hon en svår hjärnskada. Hon har svårt att klara sina dagliga rutiner själv och behöver hjälp med allt ifrån att bre en smörgås och sköta hygienrutiner till att hitta rätt och passa tider. Behoven är livslånga – ändå omprövas assistansen hela tiden.

”En förnedrande procedur där hennes möjligheter att sköta sig själv nagelfars och omvärderas efter rådande politiska vindar”, som Albin Grahn skriver i ett Facebook-inlägg där han vädjar om hjälp.

– Mycket av det som går av sig självt för oss andra klarar hon inte av själv, säger Albin.

Den största oron är hur Hannas frihet och möjlighet till ett tryggt liv kommer att begränsas. För att förstå Hannas tal behöver man känna henne, och hon kan ha snabba känslo­svängar som den som är med henne måste känna till och kunna hantera.

– Hanna har ett väldigt stort behov av att få stöd i att kommunicera med omvärlden. Vi är helt övertygade om att det krävs löpande insatser med människor som har en relation till Hanna och vet hur hon fungerar för att hon ska kunna leva ett jämlikt och delaktigt liv.

Oro för depression

Hanna är också väldigt social och utåtriktad, något som kan göra henne sårbar. Hennes gode man Filippa Millenberg berättar att det har uppstått situationer som i efterhand gjort Hanna väldigt ledsen för att hon i stunden inte kunnat förutse konsekvenserna. Det har också uppstått situationer som varit direkt farliga, och vid några tillfällen har de fått polisanmäla händelser.

– Här spelar assistenterna en viktig roll. De kan parera och hjälpa henne att hantera de här situationerna, säger Filippa Millenberg.

Hon menar att kommunens sätt att mäta Hannas behov i timmar inte räcker för att förstå Hannas situation, och att andra insatser som erbjuds inte räcker.

– De aktiviteter som Hanna finner meningsfulla, som hennes arbete och att promenera, de innebär att möta andra människor och kan hon inte ha assistenter då kan hon inte göra det och då kan hon inte leva ett gott liv. Jag är rädd för att hon kommer att bli deprimerad, säger hon.

Var en frihetsreform

Som god man har Filippa Millenberg ett uppdrag av kommunen att sörja för Hannas person och omsorg, och därmed också söka andra insatser när assistansen försvinner. Hon upplever uppdraget som omöjligt då inga av de insatser som erbjuds möter Hannas behov.

– Det är en sådan vanmakt, jag kämpar för Hannas skull men i praktiken har det ingen kraft. När jag tänker på att behöva berätta det här för Hanna och att hon kanske måste flytta till ett serviceboende då får jag tårar i ögonen.

Assistansen för Hanna är tänkt att avslutas om fyra ­veckor, efter att de anhörigas överklagan av kommunens ­beslut avslagits i Förvaltningsrätten. Nu hoppas de att Kammarrätten ska ta upp ärendet. Albin säger att LSS var en fantastisk frihetsreform när den kom, och att utvecklingen de senaste åren begränsar människors frihet.

– Det här är min syster, som jag älskar. Jag vill att hon ska få leva ett så gott och självständigt liv som det bara går, vilket är själva syftet med LSS.

Staten har pausat bedömningarna – kommunerna ger fler avslag: ”Orättvist”

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade infördes 1994, men efter att kostnaderna för assistansersättning nästan fördubblats trots att de som omfattas inte blivit fler uppmanade regeringen Försäkringskassan att se över situationen och ”bryta” utvecklingen.

Sedan ett par år tillbaka har även flera vägledande domar gjort bedömningen av rätten till assistansersättning betydligt hårdare. Försäkringskassan larmade om konsekvenserna, och regeringen gick på hösten 2017 in och frös Försäkringskassans omprövningar av assistansersättning i väntan på en utredning av LSS.

Hårdare bedömning

De hårdare bedömningarna ledde dock till att många fick ett mindre antal timmars assistans berättigad. Om en person har rätt till mindre än 20 timmar i veckan, går uppdraget över till kommunen där personen bor, men även kommunernas bedömningar påverkas av de vägledande domarna och rådande praxis.

I Hanna Grahns ärende är det Kooperativet Olja som är assistansanordnare. 

– Vi kan se att det är många som får en annan, hårdare, bedömning av sina beslut och framförallt det senaste året har vi sett att många fått en minskning eller indragning av sina beslut. Skillnaden mellan dem som omfattas av statligt stöd och stöd från kommunen slår så otroligt hårt, i och med att omprövningarna av Försäkringskassans beslut är frysta, det är en väldig orättvisa, säger Ulrika Karlborg, vd på Kooperativet Olja.

Ger fler avslag

Anna Bunninger är chef för funktionshinderomsorgen i Jönköpings kommun. Hon bekräftar att elva personer fick sin assistansersättning indragen under de tio första månaderna 2020.

– Rätten till assistans har inskränkts för många, det betyder att personer som tidigare haft rätt till assistans inte längre har det, säger hon.

Mellan 2012 och 2017 fick Jönköpings kommun fler ärenden om assistansersättning än tidigare, till följd av att Försäkringskassan gjorde hårdare bedömningar och gav fler avslag. Anna Bunninger menar att kommunerna inte har möjlighet att frysa prövningarna.

– Vi jobbar på så som vi är skyldiga att göra. Vi prövar rätten till insatsen och har bara möjlighet att bevilja den till de som har rätt till dem, säger hon.