Med dagens lagstiftning kan kommunerna bara titta på när friskolor och det fria skolvalet skapar segregation och ekonomiska problem på många skolor. Det menar Thomas Esbjörnsson (S) som är kommunalråd med ansvar för skolfrågor i Örebro kommun.

– Den här utvecklingen är inget vi rår över. Det regleras inte på kommunal nivå. Trots att det är vi som är ansvariga för att alla elever ska få en bra skolgång har vi inget att säga till om i fall det dyker upp ännu en friskola, säger han.

Konkurrens skapar problem

I grunden har han inga problem med att det finns skolor med olika inriktningar som kan komplettera det utbud som kommunen har. Men han ser att den konkurrens som råder mellan skolorna i dag skapar problem på många håll.

– Självklart blir det ett problem med resurstilldelningen om elever kan byta skola flera gånger per läsår och konkurrensen om eleverna ser ut som den gör. Vi försöker resonera med friskolorna om det här, om vi kan hitta ett gemensamt system där man får tilldelning efter ett snitt man har haft de senaste tre åren i stället för varje elev. Det skulle ge mer stabilitet i systemet. Men det är inget klart, säger han.

Det kommunen i dagsläget kan göra för att stötta skolor som Brukets skola eller andra skolor som drabbas av elevflytt under mellanstadiet, handlar om att satsa på kommunens egen verksamhet.

– Vi kan jobba med kvalité och visa tydligt vad vi är bra på, säger Thomas Esbjörnsson. 

Anar en förändring

Och i längden kan det ge resultat. För hos de äldre eleverna kan man ana en förändring. Trenden just nu är att färre gymnasieelever än tidigare väljer en friskola i första hand.