Skolkoncernen har nyligen krävt extra bidrag från kommunen i form av så kallad underskottskompensation. Det är ett krav som visar på företagets girighet, menar Ayla Eftekhari. 

– De har väl en aktiekurs som sviktar och storägare som begär högre vinst. Då vänder de sig till kommuner och försöker suga ut oss på pengar – när vi redan går på knäna, och gör vad vi kan för att bibehålla en god kvalitet i undervisningen och kunna behålla den personal och de lärare vi har. 

Anledningen till att Academedia anser sig ha rätt till pengar från Sundbyberg är att kommunens gymnasieskolor har gått med förlust mellan 2010 och 2022. Långsökt, tycker Sundbyberg. Rättvist, tycker skolkoncernen. För att förstå vad det här rör sig om behöver man vara insatt i skolpengssystemet och likabehandlingsprincipen. Det är en ganska teknisk fråga. 

”Öppnar upp för kaos”

Sedan Friskolereformen 1992 finansieras elevernas skolgång med skolpeng, som betalas ut till skolorna baserat på hur många elever de tar emot. Enligt den så kallade likabehandlingsprincipen ska skolpengen vara lika stor, oavsett om skolan ägs av en kommun eller enskild huvudman. 

Går en kommunal skola med underskott som inte räknas av i kommunens budget, räknas det som ett extra bidrag till skolan. Då ska motsvarande summa betalas retroaktivt till friskolorna i kommunen. Det kallas underskottskompensation. Motiveringen är att kommunerna inte ska kunna sätta en orimligt låg skolpeng, och sedan backa upp den kommunala skolan med andra medel.

Men enligt Ayla Eftekhari tar friskolekoncernen Academedia det här ett steg längre, när de nu begär ut underskottskompensation från Sundbyberg – trots att de inte har några skolor i kommunen. Deras motivering: I sina skolor i andra kommuner tar de emot elever som bor i Sundbyberg.

Kommunen kommer att bestrida kravet, varpå Academedia kan komma att överklaga till kammarrätten. Ayla Eftekhari tror inte att skolkoncernen kommer att få rätt – och får de det är systemet ”helt sjukt”, tycker hon. 

– Det öppnar upp för så mycket kaos.

– Då står vi med 25 andra kommuner som kan stämma oss och 140 olika skolföretag som kan komma och säga: ”Vet du vad? Vi har två elever på vår skola och er gymnasieskola gick inte runt 2010. Så därför vill vi casha in på det här.”

Oavsett om Academedia vinner eller förlorar i rätten tvingas nu Sundbyberg att lägga skattepengar på advokatkostnader istället för undervisning, påpekar Ayla Eftekhari. Hon tycker att Academedia sticker ut bland friskoleföretagen i sina försök att pumpa kommunerna på pengar. 

– Vi ser inte att någon annan skolkoncern gör det på samma systematiska sätt. 

– De gör allt de kan för att suga ut så mycket pengar som möjligt. Skattepengar som ska gå till eleverna och valfärden. För sina aktieutdelningar. Och för att Capital Group ska vara nöjda. Det är ju det som gör att de kan ta ut så stora vinster. Förutom att de tummar på kvaliteten i undervisningen i skolan, så är det deras juristmaskineri som systematiskt stämmer kommuner och försöker testa gråzoner. Det är vad som finansierar dem.

Kritiserat system

Många är kritiska till skolpengens likabehandlingsprincip, eftersom kommuner, till skillnad från enskilda huvudmän, måste säkerställa att det finns skolor i hela kommunen, samt att det finns beredskap för att ta emot nya elever. Friskolorna kan däremot bestämma själva hur många elever de vill ta emot, och hänvisa resten till en kö. Denna ojämlikhet i ansvarsfördelningen gör att många argumenterar för att den kommunala skolan naturligt har högre kostnader än friskolorna.

– Vi har många program i Sundbyberg, som språkintroduktion och andra typer av introduktionsprogram, säger Ayla Eftekhari. 

– Vi vet att de är väldigt dyra att driva. De är inte alltid fullsatta. Men vi anser att det är väldigt viktigt att vi i kommunen har dem, för att det finns elever som har behov av den typen av utbildning. Och det är inte är de programmen som Academedia bedriver, eftersom de är väldigt dyra att drifta. Man behöver en hög lärartäthet, man behöver ha små elevgrupper. Då är det självklart att den kommunala gymnasieskolan kräver resurser.

Därför har Sundbyberg under året genomfört en skolpengsutredning. De ser att den kommunala skolan har bättre nyckeltal, som lärartäthet och mindre barngrupper och vill undersöka om man kan kompenseras för de faktiska kvaliteter som man bidrar med – vilket det i dagsläget saknas lagutrymme för, säger Ayla Eftekhari.

”Sundbyberg följer inte skollagen”

På Ayla Eftekharis kritik svarar Jenny Wahlberg, kommunikationschef på Academedia, att Sundbyberg har betalat lägre skolpeng till privata skolor än till kommunala, vilket inte är tillåtet enligt lag. Hon går heller inte med på att Academedia skulle vara ett särskilt girigt skolföretag. I ett mejl skriver hon: ”Vi testar inga gränser, vi vill bara att lagen ska följas och att alla elever ska få lika skolpeng oavsett vilken skola de går i. Att Academedia syns mer än andra friskolor beror på vår storlek och att vi har resurser att genomföra de kontroller som många andra mindre friskolor inte kan göra.”

2022 delade Academedia ut 185 miljoner kronor i vinst till sina ägare, pengar som kritiker påpekar borde ha gått till deras elever. Dagens ETC frågar hur stor andel av en eventuell underskottskompensation från Sundbyberg företaget avser att dela ut som vinst.

”Majoriteten av vårt överskott återinvesteras i våra verksamheter”, svarar Jenny Wennberg, och fortsätter: ”Att kunna ge utdelning till personer och företag som investerar i vår verksamhet är viktigt, det är en slags ränta på de pengar de satsat." Men, konkluderar hon: ”Framtida utdelningar går inte att uttala sig om.”