BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Man brukar tala om vinsttak i välfärdssektorn. Jag skulle nog vilja att man talade mer om vinsttak när det gäller monopolverksamheter, säger Anna Werner, som är samhällspolitisk analytiker på Villaägarnas riksförbund.
Tydlig prisstegring
I år har det kommit två rapporter som berör elnätsavgifterna – en från Villaägarna och en från den så kallade Nils Holgersson-gruppen, som består av bland andra Hyresgästföreningen, Sabo, HSB och Fastighetsägarna. Båda rapporterna visar på en tydlig prisstegring under de senaste åren. Mellan 2015 och 2016 ökade elnätsavgifterna i genomsnitt med hela 6 procent, att jämföra med året innan då motsvarande siffra var 2,9 procent, enligt Nils Holgersson-gruppen.
Dessutom har prisskillnaderna mellan de stora elbolagen och övriga ökat. Skillnaden mellan landets dyraste och billigaste elnät är 7 900 kronor per år, enligt Villaägarnas riksförbund.
Men i rapporterna ser man också en tydlig trend – kommunala elbolag över hela landet tar ut betydligt mindre i elnätsavgift än vad eljättarna Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum) gör. Visserligen har även de flesta kommunala bolag ökat sina elnätsavgifter, men i betydligt mindre utsträckning. I Västerbotten är skillnaden mycket tydlig – Umeå energi tar ut den lägsta elnätsavgiften, därefter kommer Skellefteå kraft.
– Vi har kunnat sköta våra nät på ett långsiktigt bra sätt och vi står inte framför någon stor investeringspuckel. Därför kan vi ha stabila priser. Vi har inte heller ambitionen att använda det utrymme för höjningar som det egentligen finns möjlighet för, säger Jan Eriksson, vd på Umeå energi elnät.
Dubbelt så hög
Högst elnätsavgift – nästan dubbelt så hög som Umeå energi – har Vattenfall, därefter Eon. Det här kostar pengar för de boende i inlandskommuner som Bjurholm, Nordmaling, Sorsele, Storuman och Vilhelmina.
Men det finns ännu tydligare exempel på att det lönar sig att bo i ett område vars nät ägs av ett kommunalt bolag. I Bergslagen har det lilla elbolaget Linde energi i Lindesberg sänkt sin elnätsavgift med 1,6 procent. Samtidigt, i närheten, har kommunerna Ljusnarsberg och Hällefors de högsta elnätavgifterna i hela landet. Där äger Ellevio nätet.
De stora prisskillnaderna mellan nätbolagen i olika kommuner kan delvis förklaras med nätens täthet, alltså antal kunder per meter ledning. Glesa nät är dyrare än täta – de kostar mer att underhålla. De täta ägs oftare av kommunala bolag, och de glesa ägs i större utsträckning av eljättarna. Men enligt Villaägarna handlar det också om ett annat synsätt på kunderna.
– Många kommuner ser det som en samhällstjänst att hålla låga avgifter. Stora elbolag har ägare som kräver högre avkastning, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund.
Roger Lindmark, kommunikationsansvarig på Vattenfall i norra Sverige, tycker att rapporterna är orättvisa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vattenfall har ofta nät utanför tätorterna. I Västerbotten har vi långt mellan kunderna, våra kan finnas i Storuman, Hemavan och Tärnaby – vi har nät överallt i inlandet. Då är det andra förutsättningar och större kostnader för underhåll.
Villaägarna menar också att kommunala bolag ser elen som en samhällstjänst, medan de större elbolagen ser till sina ägares krav på avkastning. Hur ser du på det?
– Det är ju en skillnad. Våra ägare anser att vi ska ge avkastning på det kapital som finns i bolaget – det är klart att det kravet finns på oss. Men vi ska också se till att vi genererar investeringspengar för att hålla igång investeringarna. Bara i Västerbotten ska vi investera mer än 1 miljard fram till 2021.
Det är myndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) som reglerar prissättningen av elnätsavgifter. Den stora ökningen av avgifterna under de senaste åren är ett resultat av en rättslig tvist mellan elbolagen och Energimarknadsinspektionen. Tvisten handlade om en ny modell för hur elnätet skulle betalas i Sverige för åren 2012 till 2015. EI hade bestämt att elbolagen tillsammans fick ta ut elnätsavgifter på 160 miljarder kronor. Det tyckte flera elbolag var för lågt och gick därför till domstol med kravet på att få ta ut 180 miljarder kronor. Där fick bolagen rätt. Dessutom gav kammarrätten i Jönköping dem ett ännu större utrymme för höjningar – elbolagen får nu ta ut 196 miljarder kronor i avgifter.
– Det är en katastrof. Vanliga småhusägare går på knäna av höga avgifter. Man kan dessutom förvänta sig fler höjningar i framtiden eftersom domen ger utrymme för det, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna, upprört.
Se över systemet
Både Villaägarnas riksförbund och Nils Holgersson-gruppen anser att politikerna bör gå in och se över systemet med elnätsavgifter.
– Nu behöver politikerna gripa in för att se över dagens regelverk. Eftersom det inte är rimligt att bygga flera elnät fram till dig som kund finns det ingen valmöjlighet och du är fast vid den elnätsleverantör som finns på din ort. Risken finns att elnätsleverantörerna skor sig på konsumenterna om inte regleringen stramas åt, säger Per Holm, energiexpert på Sabo.
