– Det är jättestressande och personalen känner sig övervakad och som att arbetsgivaren inte litar på en. När man börjar sju på morgonen ska man vara hos Agda två minuter över sju, men det fungerar inte för innan det måste man hitta nycklar, ta sig dit och läsa en rapport om vad som hänt under natten. Redan innan man hunnit till första brukaren ligger man efter i schemat och så fortsätter det hela dagen, säger Birgitta Lindström, facklig företrädare för Kommunals sektion i Norrköping.
Beslutade om minutstyrning
I Norrköping beslutade man 2016 att införa minutstyrning, eller tidmätning eller minutjakt som det också kallas, inom hemtjänsten. Samma system finns i dag i många av Sveriges kommuner. Oftast har minutstyrningen införts i samband med att kommunen tillämpat lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket regeringen gjorde möjligt 2009. Medborgaren får då välja mellan privat eller kommunal hemtjänst. Många kommuner införde då ett nytt system där de som utför hemtjänsten ersätts utifrån hur många minuter insatsen tagit.
– Kommuner införde systemet med ersättning för utförd tid för att personer tidigare inte fick den hemtjänst de hade beviljats. Nu har man löst det problemet. Men har fått andra problem istället. Det är en fråga om hur man använder systemen. Om du har ett planeringssystem där man inte har någon kringtid mellan besöken hos brukare fallerar det. Det andra problemet är att det kan bli detaljstyrt, om det står exakt hur många minuter varje insats ska ta, säger Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg på Sverige kommuner och regioner (SKR).
Känns som övervakning
I Norrköping infördes minutstyrningen i samband med att LOV infördes i kommunen. Redan innan systemet var på plats var Kommunals lokala sektion emot det.
– Vi har jobbat jättelänge med att få bort det eftersom att det inte är bra för våra medlemmar att känna sig stressade och övervakade, säger Birgitta Lindström.
Genom många påtryckningar lyckades man till sist få lokala Socialdemokraterna att lova att avskaffa systemet inför valet 2018. Men sedan hände ingenting. Då började Kommunals S-förening också att engagera sig i frågan.
– Vi skrev en motion om tidmätningarna eftersom det inte hade hänt något. Det gick vidare till partiets representantskap som beslutade att ta bort systemet senast den första januari 2021 och att det ska ske i samverkan med de fackliga förbunden, säger Jessica Almroth, ordförande i Kommunals S-förening i Norrköping.
Men enligt Olle Vikmång (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, är man nu tvungen att skjuta på avskaffandet av tidmätningen.
– En politisk arbetsgrupp inom vård- och omsorgsnämnden har fördjupat sig i vilka förutsättningar som finns inom hemtjänsten och vad vi behöver ta med oss i ett nytt system för att inte hamna snett igen. Vi har nu lämnat in det här till förvaltningen som ska utforma ett nytt system. Men hela processen kommer förskjutas för att vi behöver säga upp de befintliga avtalen med privata aktörer och har en uppsägningstid, säger han.
När kommer systemet slopas?
– På grund av uppsägningstiden ser det ut som att det blir under våren. Men jag vill vara tydlig med att det inte finns några som helst tveksamheter om att förändringen ska ske inom den närmsta tiden. Jag känner ingen oro för att det ska stoppas av politiska skäl, jag ser att vi har en klar majoritet för att genomföra förändringen, säger Olle Vikmång.
Tidsbrist tydlig under corona
Enligt Ann Georgsson, förbundsombudsman på Kommunal, är fackförbundets officiella hållning att minutstyrningen ska bort i alla kommuner, eftersom det anses drabba både personal och brukare.
– Risken med systemet är att det inte tar hänsyn till kvalitén som uppstår i mötet mellan personalen och brukaren, det är för fyrkantigt, och det finns inget utrymme för oförutsägbara händelser, säger Ann Georgsson.
Coronapandemin ett tydligt exempel på tidsbristen fått tydliga konsekvenser, menar hon.
– I en minutstyrd äldreomsorg måste tid finnas att efterleva basala hygienrutiner och att tid finns för att adekvat skyddsutrustning kan användas korrekt, säger hon
