Läs också: Undersköterskor beredda på strejk: ”Fruktansvärt less nu”
För första gången sedan 1997 förhandlar varje LO-förbund på egen hand i avtalsrörelsen. Samordningen bröt samman tidigare i höstas sedan Kommunal krävt en riktad satsning för att höja kvinnodominerade låglöneyrken, framförallt undersköterskor.
Nu pressas förbundet hårt av arbetsgivarsidan, Sveriges kommuner och Landsting (SKL), som ser en chans att driva igenom bland annat slopade lägstalöner och sänkt OB-ersättning. SKL:s motkrav för att höja undersköterskornas löner med 400 kronor i månaden jämfört med industriarbetarna är också att Kommunal går med på så kallade sifferlösa avtal. Det innebär att det centrala avtalet inte innehåller några specifika löften om löneförhöjnigar för var och en utan istället blir en löneförhandling lokalt mellan arbetsgivare och fackförbund. Det innebär också att facket i praktiken inte har möjlighet att ta till strejkvapnet i löneförhandlingarna. Facket menar att de sifferlösa avtalen urholkar solidaritetstanken i lönesättningen och att förbundens förhandlingsposition kraftigt decimeras om de införs.
– För vår del är det här inget alternativ. Vi har haft svårt att få ut de löneökningar vi förhandlat fram som det är, säger Johan Ingelskog.
Sämre genomsnittlig löneutveckling
Medan Kommunals medlemmar 2014 fick en genomsnittlig löneökning på två procent fick många tjänstemän och akademiker, som accepterat sifferlösa avtal där lönen bestämts enskilt i varje kommun och landsting, en genomsnittlig löneökning på tre till sex procent. Samtidigt ökade lönespridningen inom tjänstemannaförbunden och vissa fick mycket mindre löneökning än andra.
Heléne Fritzon (S), ordförande i förhandlingsdelegationen för SKL, försvarar de sifferlösa avtalen. Hon hänvisar till att det varit få strejker, vilket hon ser som ett tecken på att det går att värna industrins ”märke” och ha sifferlösa avtal som ger mer till vissa grupper.
– De sifferlösa avtalen förlängs och nya tecknas, det gör att tron på den lokala lönebildningen fungerar hos oss, säger hon till KA.
Men Johan Ingelskog menar att SKL intar en mycket extrem position.
– De intar en extrem position till höger om Svenskt näringsliv. Det är speciellt anmärkningsvärt med tanke på att SKL är en politiskt styrd organisation, som idag leds av en vänstermajoritet. De intar här en nyliberal hållning till den svenska kollektivavtalsmodellen, säger han.
Ytterligare individualisering
SKL vill även se mer flexibilitet vad gäller anställningsformer och lönesättning på varje enskild arbetsplats. Detta tolkar Kommunal som att arbetsgivarorganisationen SKL vill se en ytterligare individualisering av arbetstagaren på lokal nivå.
– Vi har haft individuell lönesättning i 20 år nu och många medlemmar är frustrerade över att det inte fungerar. Vi tror inte på en hemlig huggsexa om löneökningen, utan om en öppen och transparent process, där alla anställda får veta varför man får en viss lön. Så är det inte idag, säger han.
Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund har tidigare sagt att stridsviljan bland förbundets medlemmar är hög och att strejkvapnet kan komma att bli aktuellt. Men Johan Ingelskog vill inte spekulera.
– Vi har kongressbeslut på att kräva kronor och ören i avtalet, nu har vi en motpart som vill det motsatta, så det kommer bli en tuff förhandling, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: Undersköterskor beredda på strejk: ”Fruktansvärt less nu”
Sifferlösa avtal
• Sifferlösa kollektivavtal eller lokal lönebildning är en typ av kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.
• Under 2010-talet har alltfler fackförbund gått över till sifferlösa avtal. Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet tecknade sådana avtal första gången 2013.
• I maj 2013 meddelade Medlingsinstitutet att man räknade med att en fjärdedel av alla anställda med kollektivavtal skulle omfattas av ett sifferlöst avtal år 2015.
• På tjänstemannasidan är nu över hälften av de centrala kollektivavtalen helt sifferlösa, med mildare varianter uppgår andelen till närmare 80 procent.
Svenskt Näringsliv vill gärna se en utveckling mot att hela arbetsmarknaden omfattas av sifferlösa avtal.
Lönehöjningar i genomsnitt efter 2014 års avtalsrörelse
Kommunal 2 %
Läkarförbundet 2,5 %
Akademikerförbundet SSR (omfattar exempelvis socialarbetare, samhällsvetare och ekonomer) 3 %
Vision (omfattar kommunala tjänstemän som chefer, socialsekreterare och administratörer) 3,1 %
Vårdförbundet 3,4-4,0 %
Lärarna 4-5 %
Lärarnas Riksförbund 5-5,5 %
