– Våra medlemmar måste få en utväxling av samordningen. Får vi inget för att vi är med i samordningen, då finns heller ingen anledning att vara med. Vi är LO:s största förbund så jag hoppas verkligen på att vi kommer att slippa lämna den och att våra krav tas på allvar, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.
Hon menar att undersköterskornas löner kommer att fortsätta halka efter om LO inte bestämmer sig för en medveten strategi för att få upp lönerna. Idag tjänar en undersköterska som arbetar heltid i snitt 23 200 kronor, medan en verkstadsarbetare tjänar 26 000 kronor. Om LO kommer att göra som oftast, kräva en löneökning som utgår från den som bestäms för industrin, så utjämnas inte löneskillnaderna.
– Med en löneökning som är lika stor procentuellt för undersköterskorna fortsätter gapet att växa. Vi måste kunna ha en löneökning utöver det märke som industrin sätter, säger Lenita Granlund.
Lönegapet ska halveras
I själva verket är dessutom löneskillnaderna ännu större, eftersom många undersköterskor inte jobbar heltid. LO:s jämställdhetsbarometer som släpptes i våras visar att den faktiska månadslönen för kvinnor i arbetaryrken är 17 500 kronor, medan den för män är nästan 6 000 kronor mer. För att jämna ut löneskillnaderna har LO-förbunden i sina mål som ska gälla fram till 2028, sagt att lönegapet mellan män och kvinnor ska halveras. Men hur de ställer sig till Kommunals krav att undersköterskor ska få högre löner vill de inte kommentera.
– Vi kan inte säga något alls om Kommunals utspel eftersom det pågår ett internt arbete om de LO-gemensamma kraven som är klart först i slutet av oktober, säger LO:s pressekreterare Karin Boman Röding.
Exakt vad som bör göras för att undersköterskornas lön ska närma sig de mansdominerade arbetaryrkena kan inte heller Lenita Granlund säga, men en idé är att införa jämställdhetspotter liknande de som fanns mellan 2007 och 2009. Under de åren minskade lönegapet mellan män och kvinnor. Även Åsa Löfström, nationalekonom vid Umeå universitet som bland annat har forskat om löneskillnader, tror att det kan vara effektivt.
– På något sätt måste de ju få lite extra. Men jag skulle kanske inte kalla det jämställdhetspott eller kvinnopott, utan snarare yrkespott. Det finns ju manliga undersköterskor också, säger hon.
Brist höjer inte lönen
Trots att det finns en brist på undersköterskor, och att den bristen tros bli så stor att 160 000 undersköterskor kommer saknas år 2035, är Åsa Löfström tveksam till om det i sig kommer räcka för att lönerna ska höjas.
– Att det är brist brukar vara ett starkt argument för höjda löner, men i de kvinnodominerande yrkena fungerar det tyvärr inte riktigt så. Så jag förstår Kommunal, de kan inte gå och vänta på att lönefrågan ska lösa sig själv.
Om märket inte sätts utifrån industrin längre, skulle det kunna få upp lönerna för undersköterskor?
– Möjligtvis, men det är samtidigt svårt för tjänstesektorn att vara märkessättande, eftersom det märket är svårare att uppskatta. Det brukar också bli protester om ordningen ruckas. Men kanske är det framförallt makttoppen inom facken och arbetsgivarna som protesterar, många arbetande män sympatiserar nog med att deras parters eller fruar i de lågavlönade yrkena ska få högre lön.