EU-kommissionen kritiserar svenska gränskontroller

När många människor kom till Sverige för att söka skydd 2015 infördes i november inre gränskontroller. Dessa fyller snart åtta år. ”Ett tveksamt jubileum”, menar Joakim Zander som är jurist och lektor vid Lunds universitet.

– Grundregeln är att det här strider mot Schengenkoden – hela idén är att det ska vara fri rörlighet. Sedan finns det undantag, och man kan under en begränsad tid införa inre gränskontroll, säger Joakim Zander. 

EU-kommissionen kan nu komma att sätta ner foten. I en rapport skriver de att man kommer att inleda samtal med flera länder, som under långa perioder utövat inre gränskontroll. Sverige nämns tillsammans med Danmark, Frankrike, Norge, Tyskland och Österrike. 

Fria tolkningar

De inre gränskontrollerna förlängs halvårsvis. Därefter måste de förnyas. När regeringen i våras beslutade sig för att förlänga den inre gränskontrollen i våras motiverades det med koranbränningarna och den oro de skapat. 

Joakim Zander menar att Sverige har velat tolka det som att man kan förlänga kontrollerna om anledningen uppdateras. Men det är en – kanske medveten – feltolkning. 

– Det blev kristallklart efter en dom från EU-domstolen förra våren. Österrike hänvisade till att flyktingströmmarna och införde inre gränskontroller. EU-domstolen sa sedan tydligt nej, och förtydligade att man bara får ha inre gränskontroller i högst sex månader, säger Joakim Zander. 

”Populistiskt verktyg”

Även Joakim Negelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, stämmer in. Han menar att eftersom Sverige sedan den första augusti har inre utlänningskontroll så blir det svårare att motivera för EU-kommissionen varför man också ska ha inre gränskontroller. 

– Man försöker återuppta Reva, som var kontroversiellt för ungefär tio år sedan, säger han. 

Joakim Zander tror att de inre gränskontrollerna har blivit ett populistiskt verktyg för att försöka ge en bild av att man har kontroll.

– Man vill skicka ett budskap till väljarna. Vi har en slags trend inom svensk politik som är isolationistisk och man vill trycka mer på nationen. Sverige har blivit en halvhjärtad EU-medlem, vilket är lite konstigt när befolkningen är EU-vänlig, säger han. 

Om EU-kommissionen gör slag i saken och inleder en juridisk process mot Sverige så tror både Negelius och Zander att man kommer att foga sig, även om det är svårt att förutse exakt hur det kommer att gå till i dagsläget.