Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten, är vi tillbaka på ruta ett nu när det gäller antibiotika?
– Vi har haft bakterier som varit resistenta mot all antibiotika förut, men de har bara kunnat föröka sig genom delning. Nu är genen som ger resistens plasmidburen, vilket innebär att den kan överföras mellan bakterier, och även mellan olika sorters bakterier. Då sprids resistensen mycket snabbare.
– Resistensen gäller en grupp antibiotika av äldre typ som vi inte gärna har velat använda, men som varit reserv när inget annat fungerar. Det är allvarligt när också den gruppen blir verkningslös.
Vad är framtidsscenariot då, kan den här genen överföras till alla bakterier så att ingen antibiotika fungerar mot någonting?
– Nej, genen kan inte överföras till alla sorters bakterier, det finns för många olika typer. Mot många av dem hjälper fortfarande den vanliga sortens antibiotika. Men genen kan överföras mellan en del bakterier som är vanliga, som tarmbakterier. Då kan det bli infektioner som de flesta klarar, medan patienter med försvagat immunförsvar drabbas hårdare. Det kan vara för tidigt födda, cancerpatienter eller personer som fått organtransplantation till exempel.
Vad händer nu?
– Forskare över hela världen kommer att undersöka hur spridd den här resistensgenen redan är, och om den på något vis kan begränsas eller isoleras. Den har hittats hos både människor och grisar i Kina vilket tyvärr tyder på stor spridning, men vi vet inte.
Hur bör vi göra ute i samhället, är det fram med handspriten som gäller?
– Hygien och allt som kan minska smittspridning är viktigt. Sedan handlar det om att minska all onödig antibiotika användning tills det verkligen behövs. Var beredd på att inte alltid få med dig recept på antibiotika från läkaren, även om du har en bakterieinfektion, som ofta kan läka av sig själv.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.