– Det har inneburit större flexibilitet i vardagen och det har varit gynnsamt för familjelivet. Man har kunnat använda tid som annars skulle ha gått till resa och pendling till familj och träning istället. Å andra sidan finns det en tydlig baksida med en lägre känsla av tillhörighet till arbetsplatsen exempelvis. Försämrade relationer till chef och kollegor märks också i undersökningen, säger Annica Hedbrant, utredare arbetsmiljö för fackförbundet Unionen.

Distansarbete som standard

Samtidigt meddelar nu flera stora företag att de planerar att fortsätta med distansarbete även efter pandemin. Molnlagringstjänsten Dropbox berättade nyligen på företagets blogg att de kommer att införa distansarbete som standard i företaget. Den nya arbetslinjen kallas för ”Virtual First”. Lastbilstillverkaren AB Volvo gick också ut i en artikel i tidningen Dagens Industri och berättade att så mycket som 45 procent av de anställda kan komma att arbeta hemma i framtiden, även efter pandemin.

Joacim Grubbström, ansvarig för AB Volvos arbetsmiljö i Sverige säger till Dagens ETC:

– Distansarbete är inte en lösning för alla, men det kan vara en möjlighet för många. Vi har länge haft en relativt stor andel som arbetat utanför kontoret, exempelvis ute hos kunder, leverantörer och på arbetsresor, men coronapandemin har givetvis gjort att denna delen har blivit ännu större. Våra erfarenheter har lärt oss att det funkar bra och att det kan bidra till en ökad flexibilitet för våra medarbetare som många vill ha.

Finns det några risker med distansarbete?

– Vi måste säkerställa god ergonomi utanför kontoret, se över risker kopplat till den mentala hälsan och arbetsbelastning. Vi genomför alltid riskanalyser i samband med alla planerade förändringar i verksamheten, givetvis i samverkan med våra skyddsorganisationer, säger Joakim Grubbström.

Arbetsgivarens ansvar

Annica Hedbrant på Unionen ser liknande risker efter resultaten i den senaste undersökningen. Hon vill även peka på risken för att arbetet flyter in i fritiden.

– Det är bra att få möjlighet och inflytande över när och var man förlägger sin arbetstid. Men, som vi ser i vår undersökning, finns det en upplevelse av gränslöshet och att man kanske jobbar mer än vad man ska, säger hon och fortsätter:

– Rutinerna blir inte lika tydliga. Man kanske brukar gå på rast samtidigt som sina kollegor och då skulle det vara bra att ha frivilliga raster inlagda i sin kalender exempelvis. Arbetsgivaren måste se till att organisera arbetet så att man kan ta de här pauserna och inte ha så mycket att göra att man inte kan lämna datorn på en hel dag.

Ingen tydlig plan

En rundringning som Dagens ETC har gjort visar att flera stora företag och myndigheter inte har någon utarbetad plan för distansarbete i framtiden. Många närmar sig frågan med försiktighet.

Arbetsförmedlingen har drygt 10 000 anställda runtom i Sverige.

– Vi befinner oss i en analysfas där vi analyserar hur distans- och hemarbetet har påverkat våra resultat och vilka vinster och utmaningar vi ser med det. Därefter kommer vi att komma fram till ett par principiella ställningstaganden som tar höjd för arbetsrätten, arbetsmiljön, ledarskapet och verksamheten, säger HR-direktören, Lena Hadad.

Susan Vo Bergqvist är pressansvarig för ICA-gruppen som har drygt 23 000 anställda i Sverige och Baltikum.

– Det senaste årets distansarbete har öppnat upp en flexibilitet för många anställda, men också utmaningar särskilt när det gäller det sociala och kreativa utbytet med kollegorna. Hur distansarbetet kommer att se ut efter pandemin har vi med oss i den framtida planeringen, men det är inte något som vi har fastställt ännu.

Företaget Electrolux har 49 000 anställda globalt varav drygt 1 500 jobbar i Sverige. Även där finns det en osäkerhet inför hur arbetet ska organiseras i framtiden.

– Vi har låtit de som vill jobba hemma få fortsätta med det så länge pandemin pågår. Vi har också öppnat upp kontoret så att man kan vara där två gånger i veckan. Vi märker att det finns ett behov av att träffas ansikte mot ansikte och ha en fysisk kontakt. Längre horisont än så har vi inte i dagsläget, säger Daniel Frykholm, informationschef.

Distansarbete kommer locka fler att flytta ut till glesbygden. Och för de som redan bor i en mindre kommun blir det nya jobbchanser. Det tror organisationen Hela Sverige ska leva, som arbetar för en levande landsbygd.

– Många drömmer om ett eget hus eller trädgård, men har känt en oro för att jobbmöjligheter har funnits någon annanstans. Nu går det att kombinera med bra kommunikationer, då man någon gång åker in till kontoret eller annan träffpunkt. Det öppnar upp enorma möjligheter för glesbygd och tätortsnära landsbygd, säger verksamhetschefen Terese Bengard.

Redan före pandemin skedde det en utflyttning från städer som Stockholm och många har valt att bosätta sig på pendlingsavstånd till storstan.

– Tätortsnära landsbygd har gått bra, exempelvis Sörmland. Många har valt att flytta till ett billigare boende och pendla ett par dagar i veckan. Nu är det dags att vidga det perspektivet. Pandemin har visat att det går att bo i Västerbottens inland eller i de jämtländska skogarna och samtidigt genomföra sitt jobb på ett bra sätt.

Fler chanser till jobb

Organisationen hoppas också på att de som redan bor i en mindre landsbygdskommun ska kunna dra nytta av de nya möjligheterna till distansarbete.

– Det finns en viss ”inlåsningseffekt” i mindre kommuner. Det finns bara ett jobb som byggnadsingenjör på kommunen eller som överförmyndare. Man har sitt arbete och inte så stora möjligheter att byta jobb eller göra steg i karriären. Skulle det då finnas fler arbetstillfällen på distans ökar det ens personliga chanser. Du behöver inte byta boende, bara byta jobb, säger Terese Bengard.

Men ju fler som jobbar på distans, desto större behov av uppkoppling. Där vill verksamhetschefen se en förbättring omgående.

– Vi kunde bygga ut elnätet och telefonin till alla svenskar för hundra år sedan. Kan vi inte då bygga ut bredband till allihopa idag? Titta vilka summor som spenderats under pandemin. Vi kan väl investera i en driftsäker bra teknik som gör att alla kan vara uppkopplade. Svårare än så är det inte, säger hon.

Landsbygdens ekonomi

Ett annat bekymmer är den lokala ekonomin. Mindre kommuner är i behov av skatteintäkter för att finansiera infrastruktur och omsorg. Terese Bengard tror på dubbel folkbokföring för att lösa problematiken.

– Jag skulle gärna se att det kommunala skatteutjämningssystemet förändras så du kan vara folkbokförd på flera adresser samtidigt. Om du spenderar halva ditt liv i en stad som Stockholm och resten av tiden i Jämtland eller Gotland, varför ska du då inte skatta en enda krona i den ort som du spenderar lika mycket tid i? Det är ett system vi borde kunna se över med tanke på hur digitala vi är. Det skulle stärka de här bygdernas ekonomi på ett annat sätt än idag.