Så skrev regeringen på sin hemsida den 14 september och meddelade i samma veva att två miljarder kronor – det vill säga utöver de tre miljarder som öronmärktes för kollektivtrafiken redan i maj – ska avsättas som ett riktat stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

Men en rundringning till några av landets kollektivtrafikmyndigheter visar att även om kollektivtrafiken anses vara ”nödvändig för att nå klimatmålen” så är summorna som avsatts för att rädda den långt ifrån tillräckliga. Mest back väntas kollektivtrafiken i Region Stockholm gå.

– Vi räknar med att gå fyra miljarder kronor back i år. Dels på grund av minskat resande, dels för att många av dem som reser inte betalar biljett – här i Stockholm har vi ju påstigning bak i bussen, säger Claes Keisu, pressansvarig vid Storstockholms lokaltrafik (SL).

Lösningen oklar

De röda siffrorna i andra regioner är inte lika stora – inte för att de klarat sig bättre, utan för att deras verksamheter inte går att mäta sig med Stockholms – men även de berättar om betydande tapp och om osäkerhet inför hur intäktsbortfallet ska lösas.

– Vi bedömer att vi kommer att tappa en miljard i intäkter. Det här året kommer vi att kunna hantera förlusten, men det blir mer utmanande när vi tittar framåt, säger Lars Backström, vd på Västtrafik, som sköter kollektivtrafiken i hela Västra Götaland.

– Frågan är vad som händer med restriktionerna. Fortsätter resandenivån ligga under det normala, säg minus 15 procent, så kommer vi att ha en kostym som är för stor och för att inte gå med förlust kommer vi att behöva se över hur vi kan anpassa trafiken, men också hur den ska utvecklas.

Exakt vad anpassning och utveckling betyder är ännu oklart. Enligt Lars Backström kan det handla om att utveckla andra biljetttyper som passar förändrade resmönster i pandemins spår, om att dra ned på trafik där få reser och kanske om att förstärka den på andra håll.

– Det här kan bli ett tillfälle att öka det hållbara resandet. Sällan har det känts så viktigt som i tider som dessa. Det får inte bli så att det upplevs som tryggare att sätta sig i en egen bil. Det skulle inte bara leda till ekonomisk härdsmälta, utan också ekologisk, säger han.

Ingen av de regioner som Dagens ETC talat med säger sig vilja lösa problemet med höjda biljettpriser – eller rättare sagt, det är en diskussion som politikerna kommer att behöva ta den närmaste framtiden. Vad denna kommer att landa i beror av allt att döma på två saker: hur regeringen väljer att göra med fortsatta stöd till kollektivtrafiken och på om riksdagen röstar igenom den rödgröna regeringens budget.

Ännu ej klubbat

Att staten gått in med fem miljarder i stöd är nämligen en sanning med modifikation. Tre miljarder avsattes mycket riktigt i maj, men de två miljarder som regeringen aviserade den 14 september är knutna till budgeten för 2021.

Dessutom är dessa två miljarder tänkta att avlasta regionernas budgetar för just det året. Resultatet för 2020 kommer fortfarande att landa på minus 6–7 miljarder – Sveriges kommuner och regioner beräkning av notan för kollektivtrafikens totala inkomstbortfall blir klar först runt månadsskiftet september–oktober.

Därmed inte sagt att hoppet saknas om att staten ska avsätta ytterligare medel för att täcka även årets bortfall.

– Det finns fortfarande utrymme för att täcka resterande del av årets förluster. Men jag räknar – nu när hela samhället är i kris – med att pengar fördelas där de gör mest nytta. Kollektivtrafiken ser ju ändå till att de som behövs kan ta sig till och från sitt arbete så att vi kan upprätthålla samhällskritiska funktioner, säger Joakim Karlén, verksamhetschef för allmänna kollektivtrafiken i Region Sörmland.

Dubbla budskap

Därmed inte heller sagt att det inte finns kritik mot regeringens prioriteringar. Som i princip går ut på att staten dels uppmanar människor att resa så lite som möjligt för att hindra vidare smittspridning, dels vill att kollektivtrafiken ska upprätthållas trots att de som via biljetter betalar samtidigt avråds från att använda den.

– Att nu inte vilja kompensera fullt ut för detta bygger upp en trafikskuld som riskerar att innebära varsel, inställda linjer och nerdragen turtäthet i Stockholm liksom i hela landet, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd och ordförande för branchorganisationen Svensk Kollektivtrafik.

Ännu en som är kritisk är Ulf Berg (M), regionstyrelsens ordförande i Region Dalarna, vars lokaltrafik i år ser ut att gå 65 miljoner kronor back, vilket han beskriver som ”ett rejält tapp”.

– Vi sitter lite i en rävsax. Jag fattar att det är viktigt att kollektivtrafiken fortsätter gå, men jag förstår inte varför man från ­statens sida inte stöttar med mer. Arbetsmiljöverket har beslutat att stänga fram­dörrarna på bussarna så att vi inte kan ta betalt, men samtidigt vill regeringen att kollektivtrafiken ska gå som ett spjut.

Upp till tio miljarder kronor. Så mycket tror Sveriges kommuner och regioner (SKR) att kollektivtrafiken i Sverige kommer att behöva för att kompensera för de negativa effekterna av årets pandemi.

Åtminstone är det den summan som Gunilla Glasare, chef för avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad vid SKR, tror att de kommer att landa i när regionernas ekonomiska läge analyserats klart.

– Behov av extra medel har uppstått inte bara på grund av förlorade biljettintäkter, utan också på grund av ökade kostnader för extra bussar och personal, säger hon.

Inte tid att svara

När Dagens ETC försöker få tag på infrastrukturminister Tomas Eneroth för att få svar på om regionerna kommer att få mer hjälp meddelar han via sin pressekreterare Lovisa Alm att han inte har tid att svara på frågor.

I stället skriver han i ett mejl att de fem miljarderna är ett ”unikt stöd, där vi nu för första gången går in med öronmärkta statliga resurser för att hjälpa kommuner och regioner i deras ansvar att driva kollektivtrafiken.”

Regionernas ansvar

Av hans avslutning att döma tycks det som att regeringen lämnat frågan bakom sig:

”Kollektivtrafiken är fortsatt ett ansvar för regioner och kommuner, men med en pandemi i samhället måste vi alla hjälpas åt. Regeringens miljardstöd är en viktig del i detta.”

Enligt Gunilla Glasare har SKR som organisation inga synpunkter på hur regionerna ska lösa kommande underskott, men påminner om ekonomiska realiteter.

– Det kostar att köra bussar och tåg. Någon måste till slut betala. Antingen regionerna, som dessutom har sjukvården på sig – att den också drabbats hårt behöver knappast förklaras. Eller så får man minska trafiken.