Köttproducenter bland de värsta klimatbovarna

Forskningsrapporten, som läggs fram av IATP (Institute for Agriculture and Trade Policy), kommer strax före EU-kommissionens koldioxid­initiativ för jordbruket och EU Observer har gått igenom ett utkast. Målsättningen i EU-initiativet är att fånga in mer koldioxid i jordmånen. En metod man hoppas ska kunna leda till klimatneutralitet inom jordbruket så snart som 2035. Utkastet till initiativet föreslår att jordbrukare ska få ekonomisk ersättning för infångande av koldioxid i jordlagren på deras åkrar, något som då skulle kunna bli ”en ny inkomstkälla för jordbruksnäringen”.

Miljöorganisationer kritiska

Miljöorganisationer och ­institut inom EU är dock kritiska och menar att det här förslaget inte är något annat än ännu en missad möjlighet att adressera den stora klimatpåverkan som jordbruket, genom kött- och mejeriproduktionen, bidrar med.

– Klimatavtrycket från Europas stora kött- och mejeriproducenter konkurrerar med fossilbränslebolagens, ändå får de fortsätta helt obehindrat, säger IATP-chefen Shefali Sharma, till EU Observer, och tillägger:

– EU-kommissionen kommer att skänka de stora kött- och mejeri­producenterna en tidig julklapp om man lägger sin tyngd, och skattebetalarnas pengar, på de här mycket tveksamma lösningarna som går ut på att fånga in koldioxid i jordlagren.

Klimatexperter varnar också för att koldioxid som fångas i jordmånen allt för lätt kan släppas ut i atmosfären igen till följd av översvämningar, torka, eller eldsvådor. IATP:s analys visar dessutom att inget av Europas 20 största kött- eller mejeriproducerade bolag har någon målsättning om att skifta om till koldioxiduppfångande jordbruk, eller bort från den lukrativa köttproduktionen.

LRF positiva

På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är man dock försiktigt ­positiva till EU-kommissionens förslag om att ersätta ­jordbrukare för att fånga upp koldioxid i jordlagren på sina åkrar.

– Det är positivt att EU-kommissionen i det här förslaget lyfter värdet av att öka mull­halten i jordbruksmarken, då det har många positiva vinster för markstruktur och markens biologiska mångfald förutom att ha en klimateffekt. Sam­tidigt har vi att göra med biologiska system och det går inte att lagra oändligt mycket kol, vilket man behöver ta höjd för, säger LRF:s hållbarhetsexpert Maja Forssell.