BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Nej, jag kan inte se att vi har fått in någonting på det namnet det året, konstaterar Kronofogdens controller Johan Krantz.
Lämnat in polisanmälan
Men är det lagligt att tömma någons lägenhet och byta lås utan att blanda in Kronofogden? Johan Krantz återkommer med ett svar via e-post:
”Jag har konsulterat en jurist och vi gör den bedömningen att det inte finns någon annan väg än att ansöka om avhysning hos Kronofogden om det ska ske enligt gällande rätt.”
Nu har Monique Eriksson och Staffan Vikström lämnat in en polisanmälan mot kommunen.
Om kommuner vräker personer i smyg, går det då att lita på att vräkningarna i Sverige faktiskt minskar, som det verkar i statistiken?
Johan Krantz menar att delar av statistiken är svår att kontrollera, men det beror inte på att socialtjänsten brukar bryta mot praxis.
– Sju av tio ansökningar om avhysning behöver vi aldrig verkställa. Och där vet vi inte varför hyresvärden återkallar sin ansökan. Om det är för att man hittar en överenskommelse och hyresgästen bor kvar, eller om de har lämnat ifrån sig nycklarna ”frivilligt”.
Fler kan alltså i praktiken ha blivit vräkta än de som syns i statistiken, eftersom hyresgästerna flyttar innan kronofogden kommer.
Syns inte i statistiken
Också antalet ansökningar om avhysning har minskat de senaste 20 åren, men även där kan det finnas ett mörkertal, tror Johan Krantz.
– Till viss del beror det på att vi har ett bättre vräkningsförebyggande arbete mellan hyresvärdar, socialtjänst och kronofogden.
– Sedan har kraven som bostadsmarknaden ställer på hyresgästen ökat enormt de senaste åren. De som brukar vräkas är ofta personer med dålig ekonomi, och en del av minskningen kan bero på att de inte ens kommer in på bostadsmarknaden. Hyr de i andra eller tredje hand är hyresvärdarna nog inte så noga med att följa alla regler och kanske vräker hyresgäster utan vår inblandning. Då syns det inte heller i statistiken.
Att Knivsta kommun har vräkt Monique trots att hon har barn, och trots att hennes dotter väljer att bo med sina mamma, är inte heller något som socialtjänsten har tagit hänsyn till vid vräkningen. Man hänvisar till att dottern kan bo hos sin pappa.
”Ett ytligt sätt att se på det”
Stina Fernqvist, sociolog vid Uppsala universitet, håller på med ett forskningsprojekt om socialtjänstens agerande gentemot föräldrar vid vräkningar.
– Mina resultat är inte klara än, men jag har sett att det argumentet förekommer vid socialtjänsten i flera kommuner. Jag tycker att det är tveksamt ur ett barnrättsligt perspektiv – att man har boendet säkrat hälften av tiden, betyder det verkligen att man har boendet säkrat?
– Jag tror att man förutsätter att barnet är mindre utsatt bara för att en av föräldrarna har någonstans att bo, men jag tycker att det är ett förenklande sätt att se på det.
– Problemet med de här ärendena är att det inte finns något uttryckligt barnrättsligt skydd, bara en generell skrivelse i socialtjänstlagen. Därför ser det väldigt olika ut i olika kommuner.
