Knappt en procent av priset på kläder går till arbetarna

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Debatten om utnyttjad arbetskraft har i perioder gått het i Sverige, inte minst när det gäller lågprisbutiker och stora klädmärken som Hennes & Mauritz. Nu kommer världsfacket ITUC med en rapport som visar en dyster bild över situationen för många av de arbetare som tillverkar stora internationella företags produkter.

Totalt arbetar 1,6 miljoner människor för 50 multinationella företag genom diverse underleverantörer. I rapporten ”Scandal – Inside the Global Supply Chains of 50 Top Companies” redovisas exempel från Filippinerna och Kambodja där arbetsförhållandena är mycket svåra.

– Företagen måste ha bättre kontroller på sina underleverantörer för att skaffa sig information kring hur arbetsförhållandena ser ut. Det räcker inte att bara ställa krav, de måste också se till att de efterlevs, säger Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO, en av de svenska fackorganisationer som är anslutna till världsfacket.

Vad kan ni i Sverige göra för att påverka arbetsförhållandena på andra sidan jorden?

– Vi kan sätta press på den svenska regeringen att de ska ställa högre krav på svenska företag. Regeringen kan använda de policyverktyg de har till buds för att svenska företag ska göra kontroller av arbetsvillkoren i deras leveranskedjor. Sedan kan vi verka för att globala ramavtal sluts som innebär att alla arbetstagare inom samma koncern omfattas av samma kollektivavtal.

Bland bristerna som arbetare i främst Asien lider av nämns övertid och obefintliga avtal gällande arbetstid och mycket man ska arbeta. Anna Gustafsson lyfter även fram osäkra arbetsplatser och bristande barnomsorg som stora problem.

– Det är egentligen hela raddan av väldigt usla arbetsförhållanden som existerar över hela världen och som många arbetare sitter fast i, säger Anna Gustafsson.

Det finns marginaler

Rapporten visar också att det finns marginaler hos företagen att förbättra villkoren för arbetarna. Som exempel nämns en tröja sydd i Filipinerna. Av butikspriset är vinsten 75 procent att dela mellan företag, återförsäljare och leverantör medan löneandelen bara är 0,6 procent. Det finns alltså stora möjligheter till förbättringar, säger Anna Gustafsson.

Tror du att konsumenterna är beredda att betala mer för en produkt för att säkerställa sig om att arbetarna har det bra?

– Jag vill tro att det är så och de undersökningar som har mätt liknande frågor säger att konsumenter belönar företag som tar ansvar för hur arbetsförhållandena ser ut. Sedan ska det sägas att företag som tar mer betalt inte nödvändigtvis har bättre avtal och villkor för sina anställda. Dåliga arbetsvillkor kan ligga bakom en dyr tröja lika gärna som en billig.