Klimatsmockan: Sverige mot 4,5 graders upphettning

Vi vet inte hur klimatet kommer att se ut i framtiden, mycket på grund av olika tröskeleffekter som kan inträffa och som gör att uppvärmningen kan gå snabbare än vad de flesta forskare bedömer idag. Därför har FN:s klimatpanel IPCC tagit fram olika framtidsscenarier. Det som överensstämmer mest med dagens utsläpps- och uppvärmningstendenser kallas RCP 4,5. Och den innebär för svensk del att det kan bli 4,5 grader varmare i Sverige mot slutet av seklet. 

Det framgår av rapporten ”Klimatunderlag för klimat- och sårbarhetsanalyser” som Nationella expertrådet för klimatanpassning nyligen kommit ut med. Om uttag och förbränning av fossila bränslen ökar, om utsläppen av metangas blir kraftigare och om ingen verklig klimatpolitik sätts i verket kan det bli ända upp till 6,5 grader varmare mot slutet av seklet (jämfört med perioden 1971–2000).  

– Förändringarna går snabbare än vad vi tänkt oss och kommer inom en ganska snart framtid ge kännbara effekter i Sverige, säger Per Knutsson, samhällsvetenskaplig miljöforskare vid Göteborgs universitet.

– Mitt intryck är att rapporten överensstämmer med de trender som både FN:s klimatpanel IPCC och EU:s jordobservationsprogram Copernicus tidigare rapporterat om.

Redan i dag går uppvärmningen snabbare i Arktis-regionen än på andra håll och sedan mitten av 1800-talet har det blivit 1,9 grader varmare i Sverige. I sin rapport skriver Nationella expertrådet för klimatanpassning att den kraftiga temperaturökningen i Sverige kommer att leda till flera extrema väderhändelser som översvämningar, varmare och blötare vintrar och kraftigt höjd brandrisk likt de vi upplevde under värmeböljorna år 2014 och 2018. Visserligen skulle växtsäsongen bli längre, men risken är överhängande att jordbrukssektorn drabbas av fler och mer intensiva torkperioder.  

Dessa framtidsscenarier kräver strategisk klimatanpassning, alltså att säkra olika delar av landet mot kraftiga skyfall, skred, översvämningar och torka. Men 2023 beslutade regeringen att minska det årliga stödet till klimatanpassning från cirka 140 till 90 miljoner kronor.  

– Nedskärningen motsvarar inte behoven. Det blir ju allt tydligare att vi inom en översiktlig framtid kommer att få effekter av klimatförändringar och därför behöver vi lägga större resurser på klimatanpassning, säger Per Knutsson.  

– Klimatanpassning behöver ske på alla nivåer eftersom olika delar av landet kommer att drabbas på olika sätt. Vi måste ställa frågan: var ligger det politiska ansvaret? Det är inte solklart hur ansvars- och resursfördelningen mellan olika regioner och kommuner ska se ut. Därför behövs en nationell plan, som vissa andra länder i Europa har. Jag tror att den här rapporten är ett första steg mot det.