– Unikt är att vi också bygger för att de som bor där ska kunna odla. Ettorna har jättestora balkonger, de kan bli självförsörjande på tomater till exempel. Det blir inte bara att bo utan också att leva, säger Johan Ehrenberg.

Att bygga i trä var ett självklart materialval.

– Trä är det enda material som är helt klimatpositivt. Du lagrar koldioxid. Det blir dessutom ett trevligare inomhusklimat, det blir en fantastisk luft och en härlig doft, förklarar Johan Ehrenberg.

Bolund: ”Vi ska öka trägbyggandet”

Bostadsminister Per Bolund (MP) säger att han ser positivt på att små aktörer som ETC Bygg strävar bort från betong och väljer trä:

– Det är bekymmersamt att byggbranschen varit så dålig på att ta till sig nya lösningar. Vi ska öka träbyggandet. Ibland talar man om faktaresistens, det har varit svårt att få branschen att inte göra som de alltid gjort.

Frågor återstår

Målet är klimatsmarta lösningar genom hela processen, men trots att första spadtaget nu är taget återstår frågor att lösa.

– Vi vill ha en granitgrund men har inte hittat någon leverantör än. När alla säger betong – då får man leta vidare, säger Johan Ehrenberg.

Karin Stenberg, arkitekten som ritat huset, menar att entreprenörer som ställer krav bidrar till att branschen förändras. Huset måste vara helt tätt, då är det svårt att helt komma bort från de material som används traditionellt:

– Vi har fått vända på frågan, hur minimerar vi användandet av plast, gips och betong. Hållbarhetstänket är på frammarsch och varje gång vi pressar på i rätt riktning hittar vi nya lösningar, säger hon.

Hans Eek, en av Sveriges främsta experter på passivhus, har tagit fram energiplanen för huset. Han strålar av glädje när första spadtaget tas:

– Min bedömning är att detta blir världens mest klimatpositiva hus, säger han.

Utvärderas av forskare

Husbygget i Västerås kommer att följas av forskare som ska dokumentera hur husen upplevs av de boende utifrån deras förväntningar.

– Då kommer vi att få svar på många frågor. Funkar det med trapphus utan ellampor dagtid, kommer de att låna tehjulingscykeln, odlar de, läggs matavfallet i fermenteringstanken – och mycket annat, säger Johan Ehrenberg.